Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tekniska utvecklingen av byggnadskonsten av arkitekt Axel Eriksson - Byggnadskonstruktionernas värmeisoleringsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIKENS UTVECKLING
109
konstruktionens inre motstånd mA, vilket är summan av alla motstånd
som uppstå av materials ledningsmotstånd, övergångsmotstånd mellan olika
material och motstånd i luftskikt.
Ett homogent materials värmeledningsförmåga angives genom värme-
ledningstalet X, vilket betecknar den värmemängd, som på 1 timme genom-
strömmar 1 m 2 av materialet vid i° temperaturskillnad pr meter vinkel-
rätt mot ytan.
Värmemotståndet hos ett materialskikt med tjockleken d blir m d = -~— •
Ujo
—
._-
**-
O.20
■^
iiA
__.
/
//
—
/
’
(/
/—
(
~f x
f
TI
U
\
T"
f~
/ 2 Z 4 S
20 Cm.
d
Fig. 16. Värmemotständ hos luftskikt av viss tjocklek
Värmegenomgångstalet hos en konstruktion beräknas ur formeln:
1
m
k
5)
och m = m a i + m A + m a u • 6)
Om S m a räknas till 0,20 för ytterväggar i normala fall, som förut
nämnts, så blir m = 0,20 +m \.
m
A =
mi + ni2 + ms + o. s. v.
Är väggen massiv och av ett homogent material blir my^ = -y~ yöt att
beräkningen av k skall kunna utföras fordras uppgifter om de olika värme-
motstånd som skilda konstruktionselement åstadkomma. För bestämmande
därav fordras provningar, lika nödvändigt som det fordras provningar för
bestämmande av materials och konstruktioners hållfasthet.
Undersökningar rörande byggnadskonstruktioners och materials värme-
isoleringsförmåga hava först under de senaste åren fått någon större om-
fattning, och att de nu under senaste tiden kommit att utföras i den om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
