Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rälsskarvproblemet av ingenjör Emil Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 EMIL FORSBERG
the above pattern in twelve or sixteen feet lengths, to lap as shown in
the drawing, with one hole at each end, and the projections on the
lower flange at every two feet. Cash on delivery. How soon could you
make the first delivery, and at what råte per month until the whole is
complete. Should the terms suit and the work give satisfaction a more
extended order is likely to follow, as this is but about one sixth part
of the quantity required. Please to address your answer (as soon as
convenient) to the case of Francis B. Ogden, consul of the United
States at Liverpool.
I am
Your obedient servant
Rob. L. Stevens,
President & Engineer of the Camderi & South
Amboy Rail Road & Transportation Company.
Härvid förutsatte Stevens, att tillverkningen skulle ske medelst excen-
triska valsar, för att tillräckligt stort upplag skulle erhållas mitt över slip-
rama, utan att rälsvikten skulle bliva för stor. De engelska verken, som
funno rälen valsningstekniskt outförbar, sökte på alla sätt övertyga Ste-
vens, att han var på orätt väg, men som han var icke blott energisk utan
även envis, ville han ej helt frångå sitt uppslag till bredbasig räl. Efter
mycken tvekan, och först sedan Stevens förbundit sig att ersätta alla
experimentkostnader, åtog sig ett verk att söka valsa en räl med bred
men jämnlöpande fot. Först år 1832 lyckades man framställa en räl, vars
profil framgår av fig. 3. Denna profil, vilken såsom synes icke var fullt
symmetrisk, är av särskilt intresse därför, att den är förebilden för nu
allmänt använda bredbasiga räler, d. v. s. sådana med bred fot. Dessa gå
vanligen under benämningen "vignolesräler" efter engelsmannen Vigno-
les, som år 1836 införde en annan bredbasig räl, fig. 4, vid de engelska järn-
vägarna. Benämningen är missvisande, då såsom framgår av förestående,
Stevens räl framställdes 4 år tidigare än Vignoles framkom med sitt för-
slag, och vid en jämförelse mellan de olika profilerna behöver man knap-
past tveka om, vilken som varit förebilden till nutida räler.
Den hastiga och betydelsefulla utveckling, som övergången från gjutjärn
till valsat järn åstadkom ifråga om räls fram ställningen, framtvingades av
olägenheterna vid skarvarna. Införandet av den nya spår överbyggnaden
med valsade räler och minskning av skarvarnas antal till blott en femtedel
bidrog emellertid till, att skarvproblemet icke nöjaktigt beaktades vid den
fortsatta utformningen av rälsprofilerna. Den successiva ökningen av hjul-
tryck och tåghastighet gjorde att rälsändarna, som i regel voro lagrade i
kraftiga gjutjärnsstolar eller upplagda på grova underläggsplattor, nedstu-
kades relativt hastigt. Följden var, att skarvfrågan i mitten på 1830-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
