Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telefoni och telegrafi av telegrafingenjör Helge Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFI OCH TELEFONI
LLA JORDENS FOLK HA SEDAN ÄLDSTA
tider haft en strävan att hastigt kunna överföra
meddelanden på större avstånd än våra naturliga
medel härför, tal- och hörförmågan, tillåta. Otaliga
system för åstadkommande av sådana långväga för-
bindelser ha genom tiderna framkommit, men de
första torde ha varit — frånsett budskickning —
på långt håll iakttagbara ljud- eller ljussignaler, de
förra framkallade medelst trumpeter eller genom slag på trummor m. m.
De senare, synliga eller optiska signalerna, utgjordes bl. a. av rökpelare
om dagen och eldar — vårdkasar — om natten. Signalerna upprepades
eventuellt från plats till plats. Men vårdkasens och den uppstigande rök-
skyns användning var begränsad till enstaka budskap om vissa förutsedda
händelser såsom t. ex. ett fientligt anfall. Allt efter som den naturliga
önskan uppstod att kunna skicka även andra meddelanden och överbrygga
större avstånd, förbättrades metoderna och uppfanns mera invecklade sig-
naleringssystem. Omkring ett halvt årtusende före vår tidräknings bör-
jan hade man kommit så långt, att enklare meddelanden kunde utbytas med
ett slags optiskt signalerings system.
De optiska telegraferna ha spelat en rätt stor roll under forntiden samt
sjutton- och adertonhundratalen, då flera system fingo en viss utbredning.
De ha även f ortlevat ända intill våra dagar, och flera av dem användas än
i dag vid bl. a. armén och flottan samt järnvägarna.
Redan i slutet av sjuttonhundratalet framkom förslag till elektriska
telegraf eringssystem. De första grundade sig, som naturligt var, på använd-
ning av gnidningselektriciteten, men det var först år 1819, då Örsted gjorde
den för såväl telegrafien och telefonien som hela den moderna elektro-
tekniken grundläggande upptäckten, att den elektriska strömmen har mag-
netisk verkan, som möjligheter yppade sig till praktisk lösning av problemet
om elektrisk telegrafering. En mångfald system, som grundade sig på denna
upptäckt, utarbetades under de följande decennierna, och år 1843 full-
bordade amerikanaren Samuel F. B. Morse den telegrafapparat, som kan
sägas i princip var densamma, som ännu i våra dagar användes över hela
världen.
Det nya kommunikationsmedlet fyllde tydligen ett stort behov, ty det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
