Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telefoni och telegrafi av telegrafingenjör Helge Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 HELGE GUSTAFSON
utvecklades med stor snabbhet. Den första atlantkabeln färdiglades som-
maren 1866 efter trenne tidigare misslyckade utläggnings försök, som kostat
tiotals millioner kronor — ett gott bevis på energien och företagsamheten
hos de män, som voro ledare för företaget. Sedan den tiden har gamla och
nya världen stått i oavbruten telgraf förbindelse med varandra, och under-
vattenskablar för telegraf korsa nu jordens alla hav.
Även i Sverige hade samtidigt utarbetats apparater för elektrisk telegra-
fering, men då morseapparaten introducerades, visade den sig så överlägsen
de svenska, att den slog fullständigt igenom. Den första svenska telegraf-
linjen, som sträckte sig mellan Stockholm och Uppsala, öppnades för allmän
korrespondens den 1 november 1853, från vilken dag man således får räkna
början på det elektriska telegrafväsendet i vårt land. Även här gick utveck-
lingen i raskt tempo, så att inom kort alla större orter i landet stodo i för-
bindelse med varandra på detta sätt.
Antalet telegram, som under telegrafens första år var 851 med ett porto
av 512,40 rdr. r:gs, ökades stadigt år från år, så att det 1920 var uppe i
8.414. 1 56 med en inkomst av kr. 12.480.347: — . Från detta år har dock
trafiken minskat något.
Telegrafstationernas tekniska utrustning har givetvis måst utvecklas jäm-
sides med trafikens ökning. I Sverige bibehållas morseapparaterna endast på
linjer med mindre trafik, men på de större trafiklederna måste man redan
tidigt övergå till mera effektiva system, för bättre utnyttjande av den dyr-
bara ledningsmaterielen. Redan 1847 installerades snabb skriftapparater
enligt Wheatstones system på linjen Stockholm — Göteborg och så småning-
om även på andra viktiga linjer. Efter detta hava flera andra snabbskrift-
system avlöst varandra och även använts samtidigt på de olika linjerna.
Är 1877 började duplextelegrafering att användas, 1903 infördes kva-
druplextelegrafering, 1907 Murrays typtryckstelegraf och 1913 Creeds typ-
tryckslelegraf. För telegrafering genom rikskabeln Stockholm — Göteborg
har redan för ett par år sedan företagits prov med apparater för tonfre-
kvenstelegrafi, vilka apparater därefter för nämnda ändamål inköpts av
telegrafverket.
Om den elektriska telegrafen redan före år 1874 till sina grunddrag var
färdig och redan då i stor utsträckning hade blivit allmänhetens egendom, så
ligger den moderna telefonien både till upprinnelse och hela utvecklings-
historia inom området för det från nämnda år förflutna halvseklet.
År 1874 fanns nämligen en ung man, Alexander Graham Bell, sysselsatt
med experiment och undersökningar för konstruktionen av en s. k. harmo-
nisk telegraf, med vilken det var meningen att kunna framföra flera tele-
gram samtidigt över en och samma ledning. Under dessa sina experiment
kom han på den idé för elektrisk överföring av det mänskliga talet, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
