Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telefoni och telegrafi av telegrafingenjör Helge Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFI OCH T ELEFONI 151
den skotska professorn Maxwell teoretiskt påvisat tillvaron av elektro-
magnetiska vågor, men i Hertz’ laboratorium framkallades för första
gången de eter svängningar, som numera slå bryggor över världshaven.
Hertz’ upptäckter väckte ingen uppmärksamhet hos den stora allmänheten
men öppnade nya fält för vetenskapsmännens arbete. Förbättringar i alst-
rings- och mottagningsanordningen gjordes efter Hertz, som dog 1894
endast 37 år gammal, av många forskare, och i vederbörlig tid samman-
fördes de och förbättrades till praktisk användning genom Marconi och
hans medhjälpare. Omkring år 1896 överflyttade Marconi till England efter
en rad lyckade försök i Italien. Redan hösten 1898 uppnåddes reguljär för-
bindelse över Engelska kanalen, och 1901 skickades de första trådlösa teck-
nen över Atlanten. Förbindelsen var opålitlig och i hög grad beroende av
atmosfäriska förhållanden, men den utgjorde den glänsande inledningen
till ett nytt världskommunikationsmedel.
Nya uppfinningar kommo i hastig följd, de flesta avseende dels att öka
energien i sändaren, dels att åstadkomma allt mer odämpade svängningar
och dels att öka av stämnings skärpan till vissa våglängder. Från professor
Wiens sändare erhölls en rad långsamt dämpade vågtåg, och från dansken
Poulsens ljusbågsgenerator, som var ett stort framsteg på detta område,
erhölls relativt odämpade svängningar. Ytterligare medel för alstring av
dylika lämnade uppfinningen och f ullan dningen av högfrekvensgeneratorn.
Den svenske ingenjören Alexandersson är att nämna bland de främsta upp-
finnarna på detta område.
Många svåra elektriska och mekaniska problem ha måst lösas, innan
högfrekvensgeneratorn för radioändamål kunnat få sin nuvarande stora
användning. Bl. a. måste maskinen gå med oerhört varvtal för undvikande
av frekvensomformare (som dock användes vid vissa system), och detta
ined för svårigheter på grund av lager friktionen och centripetalkraften. En
annan svårighet var hastighetsregleringen. På alla högfrekvensmaskiner
för radioändamål måste nämligen ställas det kravet, att generatorn skall
drivas med konstant varvantal, trots att belastningen ständigt växlar mellan
tomgång och fullast. Denna fordran motiveras av, att generatorns frekvens
ständigt måste överensstämma med den, för vilken antennen är avstämd,
så att strålningen sker med konstant styrka, och de selektiva anordningarna
på mottagningsstationen effektivt kunna utnyttjas. Känsligheten hos hastig-
hetsregleringen på en modern högf rekvensgenerator är så stor, att varia-
tionerna i varvtal vid långsam telegraf ering kunna begränsas inom ett om-
råde mindre än + 0,05 %.
Användningen av högfrekvensgeneratorer av olika typ har stigit ända
intill våra dagar jämsides med ljusbågsgeneratorn, vilken även fullkomnats,
så att den numera kan byggas för effekter på 1.000 kw. Det är dock sanno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
