- Project Runeberg -  Tekniska föreningen i Örebro 1875-1925 : Minnesskrift /
176

(1925) [MARC] [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoindustrien av ingenjör Erik Halldin - Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176
ERIK HALLDIN
Fig. 33. Grekiska krefiider
Fig- 34- Romersk caliga och calceus
made läderstycken. Från denna tid
kan man alltså tala om verkligt
skomakeri.
Övergången från sandaler till
skor innebar ett betydande fram-
steg inom skomakeriet. Skodonet
f asthölls ej längre medelst remmar,
som omslöto foten, utan kvarhölls
genom sin form. Därmed fram-
trädde kravet på noggrann pass-
form. Ovanlädrets delar måste vid
tillskärningen ges sådan gestalt, att
de efter ihopsyningen fingo form
av ett välsittande fotomhölje, och
lika nödvändigt blev det att spänna detta fotomhölje över en fotschablon,
läst, för att skodonet skulle behålla sin passform även efter användning.
Efter vilka linjer utvecklingen till verklig sko lupit är ej bekant. De orien-
taliska fynden ha troligen ännu ej samlats och bearbetats av fackmän. Från
Egyptens helleniska tid, finnas fynd från 300 år f. Kr. av läster, uppgifter
om ett kungligt garveri, körsnärer, sadelmakare, skomakare, sköldmakare
m. m. Israeliterna togo skomakerikonsten med sig vid sitt uttåg ur Egypten,
men de synas ej ha bidragit till den senare utvecklingen. Om babylonierna,
assyrierna, inderna och perserna gäller ungefär detsamma.
Grekerna, som i likhet med ovan nämnda folkslag och f. ö. alla kända
kulturfolk återfinnas i historien bl. a. hemmastadda i en fulländad garv-
ningskonst, utvecklade skomakeriet från tillverkning av sandaler till slutna
skor och halvstövlar, alla utan klack. Man sydde med djursenor. De gre-
kiska stadssamhällenas utveckling medförde specialisering inom skomakeriet.
Xenophon talar om garvare, sultillskärare, ovanlädersarbetare och syare.
Skriftliga urkunder låta förstå, att skomoderaseriet härjade i de grekiska
samhällena kanske svårare än hos oss. Huruvida läster först användes i
Grekland och därifrån infördes till Egypten är osäkert.
Till romerska riket överflyttades skomakeriet av greker och utvecklades
i direkt anslutning till den grekiska ståndpunkten. Det romerska samhällets
starka tillväxt och de många krigstågen framtvingade en långt gående indu-
strialisering av skomakeriet. Specialister på herr- och damskodon samt sko-
reparatörer omtalas likaså specialister på krepider, sandaler, kalceer, soccer,
caligor m. m. Läder utgjorde det viktigaste materialet till skodonen, men
enklare sandaler utfördes ofta i tågvirke, trä och kork. Nästan alla skodon
tillverkades över läst för höger och vänster fot. Bindsulor användes. Soldat-
stöveln, caligan, beslogs under sulan med järnnubb. Extra slitsulor av kork

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:03:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tforebro/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free