Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanisk industri av ingenjör Einar Kullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK INDUSTRI
185
KOLHALT.
Fig. j. Tillst än ds diagram ]ör järn och stal
utfört. De legerade stålen, tempera tur
vilka först användes ute-
slutande för verktygstill-
verkning, hava numera
allt mer och mer kommit
i bruk såsom råmaterial
även för den direkta till-
verkningen såsom vid
byggandet av broar, spe-
ciella järnvägsvagnar etc.
Särskilt vid automobil-
och motortillverkning spe-
la kromnickelstålen och
vanadinstålen stor roll.
Med användandet av le-
gerade stål kan konstruk-
tionens egen vikt minskas, samtidigt som hållbarheten, slitstyrkan och
uthålligheten ökas. Såväl icke legerade som legerade ståls egenskaper
komma till sin fulla rätt först efter lämplig värmebehandling. Fig. 3,
tillståndsdiagram för järn och stål, visar vid vilken ungefärlig tempera-
tur ett icke legerat stål bör härdas. Man har funnit att temperaturen
bör vara i uppgående, d. v. s. materialet skall vara under uppvärm-
ning och icke under avsvalning vid härdningen. I eller omedelbart ovan-
för kurvan A — B — C hava vid uppvärmningen de i stålet befintliga
föreningarna av järn och kol omvandlats och fördelat sig likartat till
alla punkter i materialet. Vid den hastiga avkylning, för vilken stålet
är utsatt vid härdning, hinna icke de vid uppvärmningen uppkomna före-
ningarna ombildas som vid långsam avsvalning utan kvarstanna oföränd-
rade. Härav erhåller stålet sin karaktär beträffande hårdhet, seghet etc.
För kontroll av materialen hava många av de mekaniska verkstäderna in-
rättat laboratorier för kemiska, mekaniska och metallografiska undersök-
ningar. För den fortsatta kontrollen under lagring och arbetsprocesser
stämplas ofta materialen. Stångmaterial t. ex. målas efter hela sin längd,
med en för varje kvalitet bestämd färg.
Inom den moderna massfabrikationen har tillformningen av järn och
stål medelst smidning övergått till, att så mycket som möjligt utföras i
maskiner, t. ex. smideshammare, smidesmaskiner, pressar och hejare.
Pressning och hejning användas för råämnen, som skola framställas i stort
antal. Vid sistnämnda förfaringssätt erhållas liksom vid gjutning ämnen
av önskad form utan nämnvärd extra bearbetning. Att hej ningen vinner
allt mera terräng är beroende på, att verktygen och det stål varav dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
