Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämförelse mellan synkrona och asynkrona motorers viktigaste driftegenskaper av professor Arvid Lindström - II. Synkronmotorns arbetsdiagram - III. Synkronmotorn som kompensator för asynkronmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNKRONA OCH ASYNKRON A MOTORER 221
heten ligger däri, att den förras reaktiva
ström alltid är positiv, den senares (inom
det egentliga arbetsområdet) däremot ne-
gativ. I fig. 8 framgår detta av de sam-
manställda diagrammen, där strömmen är
inritad för 3 belastningsf all : tomgång,
full last och maximilast och under förut-
sättning att maximal-effekten är lika hos
båda. En annan väsentlig olikhet är, att
medan asynkronmotorns arbetsdiagram en
gång för alla är fastställt (vid en viss
spänning), så att ström och effekf aktör vid varje belastning är given och
dess maximieffekt oföränderlig, så kan synkronmotorns diagram ändras ge-
nom höjning eller sänkning av I m (Ifc), varigenom alla värden på I, T r och
cp för en viss belastning (I a ) såväl som också maximieffekten ändras.
Att den synkronmotor, som är undermagnetiserad (redan i tomgång) har
sitt diagram identiskt lika med asynkronmotorns, hava vi redan sett av fig. 7.
Fig. 8
III. SYNKRONOMOTORN SOM KOMPENSATOR
FÖR ASYNKRONMOTORN
1 å synkronmotorns egenskap att upptaga negativt reaktiv ström (vid
övermagnetisering) beror dess förmåga att kompensera asynkronmotorns
positivt reaktiva ström och därigenom höja totalvärdet av effektfaktorn vid
en anläggning. Då denna förmåga, såsom ovan visats, direkt och uteslutande
beror på storleken av den magnetström man giver synkronmotorn, har
man således ett medel att genom reglering (för hand eller automatisk) av
denna magnetström när som helst erhålla vilket värde som helst på effekt-
faktorn. Vore det t. ex. fråga om att på ledningen till en asynkronmotor
såsom i fig. 3 hålla cos cp = 1 vid alla belastningar å denna med tillhjälp av
en parallellt inkopplad tomgående synkronmotor, skulle denna behöva reg-
leras så, att den i varje fall lämnade lika stor ström som den av asynkron-
motorn upptagna med de horisontala linierna antydda (reaktiva) ström-
men, dvs. magnetströmmens överskott över tomgångsmagnetiseringen skulle
varieras proportionellt med längden av dessa linier. Vid en anläggning
med ett flertal asynkronmotorer, såsom i fig. 5, är förutsatt, är förhållandet
enahanda.
Eftersom synkronmotorn dels kostar pengar, dels har vissa förluster,
och då å andra sidan en liten avvikelse från cp = o spelar mindre roll,
driver man vanligen icke kompenseringen fullt så långt åtminstone vid full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
