Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämförelse mellan synkrona och asynkrona motorers viktigaste driftegenskaper av professor Arvid Lindström - III. Synkronmotorn som kompensator för asynkronmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
ARVID LINDSTRÖM
last som ända därhän, utan stannar vid cp = 20 a 30 , dvs. cos cp = 0,94 å
0,87 eller däromkring, allt efter förhållandena. Det lönar sig givetvis icke
att genom kompensering höja effektfaktorn till ett sådant värde, att kost-
naden för kompenseringen blir lika stor som den av effektfaktorns höjning
i och för sig härrörande vinsten, och i själva verket bör man stanna vid
ett sådant värde, att skillnaden mellan den senare och den förra, dvs. netto-
vinsten blir ett maximum.
Vill man nu vid en anläggning med asynkronmotorer medels insättande
av en tomgående synkronmotor höja effektfaktorn från cos cp x till cos 92
la ■;
Pi
Fig. Q
Fig. 10
såsom är antytt i fig. 9, varvid totalströmmen minskas från I x till I 2 , har
man att inrätta synkronmotorn för en (neg.) reaktiv ström
i r = i ri - 1„
= la (tg <Pi — tg »2)
r cos 2 9 l >
Då nu tg 9
får man alltså:
I r/ I a = |/ ^>- l - |/cos>- l
För värden på cos 9! (cos 92 ) som ligga mellan gränserna 0,6 och 0,95
visar det sig, att högra sidan om likhetstecknet utan nämnvärt fel kan
sättas = 2,8 (cos 92 — cos 9 r ).
Om man i stället för strömmarna inför de däremot proportionella ef-
fekterna (då ju spänningen förutsattes konstant), får man
!r/Ja = p r/Pa = 2,8 (cos 92 — cos 9^,
och har man därmed således funnit det sökta förhållandet mellan synkron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
