Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämförelse mellan synkrona och asynkrona motorers viktigaste driftegenskaper av professor Arvid Lindström - III. Synkronmotorn som kompensator för asynkronmotor - IV. Lämplighet för olika driftförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 ARVID LINDSTRÖM
satta med motsvarande effekter. Här är att observera, att P x och P 2 kunna
angivas i kVa, P’ a och P a i kW samt P r i krW.
Pa + P’a
Om k = = , kan man lätt räkna ut, att den
"a
nya effekt faktorn blir
i
cos 92 =
v
I +
I
k2 \ cos^
Detta förhållande framgår enklast av kurvorna i fig. 11, som äro uppritade
för några olika värden på cos 91 och angiva förhållandet mellan cos 92
och den genom synkronmotorns belastning åstadkomna procentuella öknin-
gen av totaleffekten.
Om man dessutom övermagnetiserar synkronmotorn, så att den lämnar
en viss reaktiv effekt P’ r , blir den slutliga effektfaktorn cos 93 lätt att be-
räkna ur den förut angivna ekvationen (gällande mellan vissa gränser)
P’r
- — — — = 2,8 (cos 93 — cos 92).
r a + r a
Eller också kan man härav beräkna det P’ r som giver ett visst önskat värde
på cos 93. Den effekt faktor slutligen, cos 9 m till vilken motorn i och för
sig skall kunna övermagnetiseras vid full last (P’ a ). blir således
P’a
cos <p m = ;
V’
P’a 2 + P’r 2
IV. LÄMPLIGHET FÖR OLIKA DRIFTFÖRHÅLLANDEN
JLJå man sålunda genom insättande av en eller flera synkronmotorer på
en anläggning med i huvudsak asynkronmotor drift kan åstadkomma en
önskvärd förbättring av anläggningens cos 9, torde det icke vara ur vägen
att i detta sammanhang nämna något om de rent drifttekniska egenskaperna
hos de båda slagen av trefasmotorer.
Asynkronmotorn har som bekant egenskapen att kunna starta med full
last, utan att strömmen behöver överskrida den normala fullastströmmen,
om den är försedd med släpringar och yttre startmotstånd. Med större
ström erhåller den i proportion större startmoment. Är motorn däremot
kortsluten, d. v. s. utan släpringar, kan den också starta med fulla
vridmomentet, fastän då med väsentligt större ström än arbetsströmmen.
Vid smärre motorer bortser man ofta från denna större startström och väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
