Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljungströms ångturbinlokomotiv av ingenjör Bertil Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUNGSTRÖMS ÅNGTURBIN-
LOKOMOTIV
ÄRNVÄGARNA INTAGA RANGPLATSEN
såsom vårt förnämsta transport- och f ortskaffnings-
medel till lands, och deras utomordentliga betydelse
för det nuvarande samhället torde knappast kunna
överskattas. Det är därför helt naturligt, att allt
göres för att i alla avseenden fullkomna desamma.
Järnvägsdriftens egentliga tillkomst sammanfaller
^J med konstruerandet av de första praktiskt använd-
bara lokomotiven, och det är på grund av deras utveckling som den mo-
derna järnvägsdriften möj liggöres.
Jämför man emellertid lokomotivets utveckling med de stationära ång-
kraftanläggningarnas, skall man finna, att de senare äro vetenskapligt sett
betydligt mera fulländade, medan lokomotivet, trots gjorda förbättringar,
i det stora hela bibehållit de ursprungliga enkla konstruktionsprinciperna.
Detsamma ut föres således ännu med ett relativt enkelt kolvmaskineri och
utan kondensation. Det har länge varit ett önskemål att förse lokomotivet
ined en kondensatoranläggning, vilket problem sysselsatt många hjärnor,
men hava alltid försöken strandat på de utomordentliga svårigheterna här-
vidlag, varvid de största äro det ringa utrymme, som banprofilen erbjuder,
samt den nödvändiga viktsbegränsningen.
Problemet har emellertid nu på ett synnerligen lovande sätt lösts av
överingeniör Fredrik Ljungström, samtidigt som han också ersatt lokomo-
tivets över ioo-åriga traditionella kolvångmaskineri med en ångturbin.
Vid moderna ångkraftanläggningar, där det gäller stora kraftbelopp,
är numera överallt kolvångmaskinen undanträngd av ångturbinen. Det är
anmärkningsvärt, att detta ej tidigare blivit fallet även vid järnvägsdrift,
då i Amerika redan den övre gränsen för kolv drivna lokomotivs dragkraft
uppnåtts i och med de senaste årens jättelokomotiv. Ångturbinen kan byg-
gas för betydligt större kraftbelopp än vad som är möjligt vid kolvång-
maskiner och kräver mindre plats, varför den nu får anses vara självskriven
för lokomotiv, i all synnerhet som praktiska försök ådagalägga dess utom-
ordentliga egenskaper för ändamålet.
Det Ljungströmska turbinlokomotivet har byggts för att med avseende
på dragkraft och hastighet motsvara Statens järnvägars lokomotiv litt. F,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
