- Project Runeberg -  Tekniska föreningen i Örebro 1875-1925 : Minnesskrift /
228

(1925) [MARC] [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljungströms ångturbinlokomotiv av ingenjör Bertil Ljungström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228
BERTIL LJUNGSTRÖM
Fig. i. Ljungströms än gturbinlokomotiv
den inom vårt land största typen för snälltågsdrift. Det senare lokomotivet
har en startkraft av max. 9.3 ton, under det att turbinlokomotivet kan
utveckla ända upp till 13.5 ton.
Det ångturbindrivna lokomotivets överlägsenhet över det kolvdrivna be-
träffande såväl startkraft som dragkraft över huvud taget är beroende på,
att det förra i likhet med den elektriska motorn har ett fullkomligt jämnt
vridande moment, under det att det senares varierar med omkring 20 %,
varigenom slirning lätt uppstår.
Ett turbindrivet lokomotiv kan således i likhet med ett elektriskt drivet
starta och framföra ett betydligt tyngre tåg vid samma högsta tillåtna loko-
motivaxeltryck, samtidigt som starterna kunna göras snabbare, varigenom
tid vinnes.
Vid tågdrift är belastningen på lokomotivet synnerligen varierande, i det
att starter och stigningar erfordra hela arbetsförmågan, under det att vid
rullning ingen ånga åtgår och på plana bansträckor ångförbruknmgen i
regel är mindre. Ett lokomotivs genomsnittsbelastning kommer därför i
allmänhet endast att vara ungefär 30 — 60 % av detsammas fulla kraftbelopp.
Man finner alltså, att en kondensor å lokomotiv kommer att utsättas för
stora växlingar i belastningshänseende. Räknar man t. ex. med fullbelast-
ningen till grund för kondensorns dimensionering, skulle denna bliva av
oerhörda dimensioner och vara omöjlig att bygga inom banprofilen på en
rimlig längd, naturligtvis under förutsättning att därvid ett gott vacuum
fordras. Vid det Ljungströmska turbinlokomotivet, där kondensorn är
av luftkyld typ, har detta problem lösts på det sättet, att kondensorn gjorts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:03:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tforebro/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free