Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk järnvägsdrift av elektroingenjör Gotthard Sandvall - Anordningar vid riksgränsbanan - Driftserfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK JÄRNVÄGSDRIFT
269
V*s^>*^«**»*’*fÄ*^*i’1^’Q’*’ - t
Fig. 15. Godstågslokomotiv efter snöstorm vid Riksgränsbanan
tngslokomotiv. De nyare lokomotiven äro utrustade med snabbgående mo-
torer och kuggväxlar. Härigenom har det varit möjligt att få in större
effekt vid samma eller mindre lokvikt än för de gamla lokomotiven med
långsamgående motorer och vevstakar. Samma utveckling kan man obser-
vera även i andra länder. Vid gång i stigningar utveckla också de nyaste
lokomotiven en effekt på upp till 3200 å 3400 hkr. Fig. 14 visar ett av dessa
lokomotiv.
För närvarande finnas vid Riksgränsbanan 50 elektriska lokomotiv.
DRIFTSERFARENHETER
Den elektriska driften har nu varit införd vid Riksgränsbanan i tio år, och
under denna tid ha givetvis en hel del erfarenheter vunnits, vilka dels
kommit driften till godo men även tillvaratagits vid elektrifieringar på
andra håll. Undersökningar ha kunnat utföras under drift, varigenom det
blivit möjligt att närmare studera svagströmsstörningarna, vilka hittills
utgjort största hindret för fullt utnyttjande av enfassystemets största för-
del — den höga kontaktledningsspänningen. Då man vid Riksgränsbanan
med hänsyn till svagströmsstörningarna måst inskränka sig till ett avstånd
av 3.5 till S mil mellan transformatorstationerna, har man med de nya an-
ordningar som utföras kunnat öka detta avstånd till c:a 10 mil vid bandelen
Stockholm— Göteborg. Även de nyare träns formator stationerna vid Riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
