Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en herrlig gröda. Om stadens betydenhet vittnar att konung Hans
derstädes år 1512 afslöt fred med Hansestäderna, äfvensom att han
valde staden till mötesort, då han samma år der sammanträffade med
några svenska herrar af Trolleslägtens medhållare, hvarvid, då de
ej, efter Sten Sture den Äldres död, förmådde genomdrifva en
Trolles val till riksföreståndare, den öfverenskommelse träffades att
freden skulle bibehållas emellan de 3 rikena och Köpenhamnska
mötets beslut af 1509 verkställas, antingen genom Johans eller hans
sons antagande till Sveriges konung, eller också utbetalandet utaf
den årliga skatten af 13,000 mark Stockholmskt mynt. Att Svante
Sture ej brydde sig om uppfyllandet af dessa vilkor förstås af sig sjelft.
Af Johans nyssnämnde son, Christian II, inrättades 1512
scultetus- eller scultusembetet. Detta förtjenar serskildt omnämnas,
såsom varande en egenhet i Malmö stadsstyrelse, den ganska få städer
i Sverige haft. Förut hade väl funnits konungens by- eller
stadsfogde, men denne hade mycket mindre makt. Nu insattes till denna
värdighet, som tydligen är ett lån från det tyska Schultheis och
möjligen endast en öfversättning deraf på barbarisk medeltidslatin, en
man, som, enligt stadgarne, 3 år skulle varit borgare i Malmö och
hvilken till tecken af sin värdighet erhöll af konungens hand en
lång, hvit staf, som skulle bäras framför honom. Tillika egde han
rättighet att hafva 8 drabanter, för att utföra de domar, han fällde.
Bland stadens anseddaste borgare, hvilka ej voro embetsmän, ålåg
det honom att utse 30, och desse åter skulle välja en magistrat, som
årligen ombyttes, bestående af 4 borgmästare och 7 rådmän. En
sådan öfverdomare tillsattes i alla Skånes städer, men scultus i Malmö
var dock öfver dem alla och från honom kunde endast vädjas till
konungen. Hvart tredje år skulle han ombytas, men konungen kunde
dock insätta samma person.
Af stadens 4 borgmästare var den förste kyrkans, den andre
hospitalets och den tredje skolans patron, det vill säga de skulle
hafva öfverinseendet öfver dessa inrättningars räkenskaper och
förvaltning. Den fjerde var stadens syndicus. Af desse Malmö
borgmästare hafva flere beredt sig ett rum ej allenast i stadens enskilda,
utan äfven i hela danska rikets historia, under de många
omhvälfningar Danmark då var underkastadt.
Hans Michelsen var en ibland dem, hvilka man ej annat kan
än värdera för sin trohet mot sin konung, Christian II. Då denne
1523 blef afsatt, öfvergaf han maka och barn, följde honom i
landsflykt och öfversatte i Antwerpen på danska Nya Testamentet,
hvilken öfversättning sedan trycktes i Leipzig påföljande året. Tvenne
år lemnades hans betydliga gods och förmögenhet orörd, och det
blef honom erbjudet att få behålla den, om han ville återkomma och
hylla Fredrik I, men då han framhärdade i sitt beslut att vara
Christian obrottsligt tillgifven, voro Sigbrit och han de ende, som
undantogos från den allmänna amnestin. Bland det myckna hvarför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
