Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falköping. Wenersborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bucefalus, får jag till min stora grämelse, häpnad
och förargelse känna något som ej just synnerligen
mildt stöter mig emellan axlarne. Jag vänder mig
om, och finner skjutspojken insomnad bakpå
chäsen och som med sitt hufvud förorsakade mig
denna oangenäma känsla. Det värsta af allt var dock,
det jag ej hade hjerta att väcka honom, emedan
han skjutsat kontinuerligt i trenne dygn, och
under tiden ej fått sofva en enda minut, hvilket allt
jag förut vid gästgifvaregården erfarit såsom ett
prof på husbondens tyranni. Men hvad blef då
slutet på allt detta? frågar den otålige läsaren. Att
jag tog mitt parti, blir svaret, makade mig på
sidan så att axelbladet fick mottaga puffarna,
fattade säkert i tömmarne och ankom slutligen
lyckligt till den påföljande stationen. Hade man ej här
och der i denna öken genomrest små oaser,
skulle man knappast, tror jag, kunna uthärda dessa
timmar. Men liksom med Catholikens tro, så äfven
här. Från skärselden kommer man till himlen,
från Falköping till Wenersborg, nemligen relatift
till bådas belägenhet och yttre. Förgården till
himlen är Halle- och Hunneberg, emellan hvilka
vägen till den sednare slingrar sig. Den följer sjelfva
foten af Hunneberget, och på flera ställen hafva stora
stenar derifrån nedrasat. Dessa förskräckte mig dock
på långt när ej så mycket som en syn, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
