Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sala. Silfvergrufvan. Gröna Gången. Hyttan. Återresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig lustig, beskyllt den andre för osanning och
påstått att det lika litet fanns någon Bergfru till i
verlden, som något sådant mönster för hustrur.
Knappt hade han utsagt dessa djerfva ord , förrän
bergväggen midtemot dem öppnar sig och en
bländande skön, majestätisk fruntimmersgestalt i
fotsid, hvit drägt och med ett strålande diadem af
bergkristaller i de korpsvarta lockarne,
framträder. Den äldre af grufarbetarne hade knappast
återhemtat sig från den häpnad, denna oförmodade
syn väckte, förrän han uppstiger, bugar sig
ödmjukt samt gästfritt och godhjertadt erbjuder sin
välgörarinna det lilla han hade öfrigt i sin
matsäck, under det den andre, som väl i början äfven
blifvit rädd, men snart sansat sig, smyger sig åt
sidan för att undersöka denna syn, hvilken han
i sin halsstarrighet ansåg för något bedrägeri,
men sanslös tumlar tillbaka emot väggen, då han
varseblir att hela gestalten blott består af en
ihålig framsida. Bergdrottningen emottog emedlertid
med välbehag det okonstlade uttrycket af den
andres tacksamhet och försvann derpå samma väg
hon kommit, men följden häraf lärer dock varit
den, att den förmätne få dagar derefter funnits
begrafven af ett ras och att den tacksamme och
troende arbetaren, som börjat bryta i berget, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
