Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlåta; men ärkebiskop Troile hade med knäfall
bedt honom verkställa Påfvens dom öfver dessa
dömda kättare, Kyrkans fiender och fäderneslandets
förrädare. Då ropade ur de fängslades hop biskop
Vincentius, som af Slaghök blifvit utträngd från sin
biskopsstol, att det vore allt osanning; “konungen
fore med lögn och drafvel“. Han nedkallade Guds
straff öfver tyrannen, och ett par af de fängslade
borgrarne ropade likaledes till sina landsmän, att
de låtit bedraga sig, och uppmanade dem att
hämnas. Men de Danska knektarne gjorde sådant
buller, att ropen öfverröstades, och biskop Matthias
i Strengnäs, som varit en ifrig vän af konungen,
släpades först inom spetsgården. Just som hans
hufvud föll, kommo magister Olaus Petri, nu
biskopens kansler, sedan kyrkoherde i Stockholm, och
hans broder Laurentius, framdeles Sveriges första
Lutherska ärkebiskop, springande för att taga det
sista afskedet af sin biskop. Hans blod sprutade
öfver deras kläder, och då en af dem utbrast: “detta
var en omensklig gerningl“ drogos äfven de genast
inom spetsgården, men räddades genom några Tyska
herrar, som sett dem i Wittenberg, der de studerat
under Luther, och som nu uppgåfvo, att de voro
Tyskar, icke Svenskar. Efter Matthias följde biskop
Vincentius, och derefter de Svenska herrarne, tre
af Stockholms borgmästare och en mängd andra,
— deras antal uppgifves till 94, — af hvilka många
icke begått annat brott än att de fällt tårar öfver
det gräsliga skådespelet. Bloden strömmade som
bäckar utföre gatorna från Stortorget, och detta låg
fullt af döda kroppar. Mot aftonen lät konungen
förkunna fred; men då nu många kommo fram, som
hållit sig gömda i husen, blefvo äfven de gripna,
och följande dagen börjades slagtandet på nytt. De
afrättades tjenare, som kommo för att söka sina
herrar, hängdes med stöflor och sporrar; de Danska
knektarne ströfvade i husen, våldförde qvinnor och
plundrade. Följande dagen brändes kättarnes lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
