- Project Runeberg -  Stockholmska promenader. Hufvudstadens historiska minnen, offentliga inrättningar, förnämsta byggnader och andra föremål, som förtjena att ses, jemte ströftåg genom Stockholms omgifningar. En handbok såväl för resande som för Stockholmsbor /
109

(1863) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade flera hus, och der likaledes en kanonkula är
insatt öfver porten till en med en liten balkong
försedd byggnad, — Svartmangatan, —
Köpmangatan, — Källargränden
(från
Slottsbacken), — Kåkbrinken och Solgränden. —
Svartmangatan har sitt namn efter
Dominikanernas eller Svartbrödernas här fordom
belägna kloster, som intog ett helt qvarter och
nedbröts 1547, hvarefter materialierna användes till
slottet. På Svartmangatan ligger nu det s. k.
Lewenhauptska Huset med en vacker portal af
sten, prydd med ätterna Lewenhaupts och Kruus’
sköldemärken, och här befinnes derjemte Kgl.
Sundhets-Kollegii Hus
, som fordom tillhört Kgl.
Nummerlotteriet, men sedan 1841 haft sin n. v.
bestämmelse.

Ofvanför Dominikanerklostrets kyrka låg i
fordna dagar St. Gertruds Gillestuga, der
Tyska Kyrkan nu står på gillestugans norra och
östra grundmurar. Vi hafva i det föregående flera
gånger haft tillfälle omtala denna gillestuga, hvars
patronessa sannolikt var det år 626 födda och år
659 aflidna helgonet Sancta Gertrud, och i hvars
stora, ansenliga byggnad Carl VIII Knutson år 1448
valdes till Sveriges konung, hvarföre han också
särskildt tog gillet i sitt beskydd. Här, likasom i de
öfriga gillena, en till hälften verdslig, till hälften
kyrklig inrättning, samlades bröderna och systrarna
till banketter vid vissa tider af året, t. ex. under
pingsthelgdagarna och före fastan, och huruledes allt
vid dessa måltider, isynnerhet vid gillesdrickningen,
skulle tillgå, var stadgadt genom vissa
ordningsreglor, hvilka måste obrottsligt efterlefvas. Efter
reformationen, då gillena blifvit upphäfda, uppläts St.
Gertruds Gillestuga åt konungens enskilda betjening,
såsom man finner af Stadens jordebok för 1551, der
det står anteckndt, att “Vår nådige Herres Tjenare
bodde der husfritt“, bland dem “Blasius Trumeter“,
“Vår Herres Kock“ m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:04:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgstoprom/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free