Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan 1856 gillade d. v. konungen ett uppgjordt
förslag att åter förvandla platsen till en engelsk
trädgård, som midtuti skulle få skuggrika boskéer och
två fontäner samt dessutom erhålla en
vinterträdgård med en konsertsal. Hittills har dock
ingenting blifvit gjordt till förverkligande af denna plan,
om man undantager, att den fordna
orangeribyggnaden, som ifrån Wauxhall blef förvandlad till
Arsenal (1802—1823) och sedan till Brunnssalong och
mycket annat, till och med till menageri, blifvit
nedbruten och alléerna utdragna ända till Hamngatan.
Med ena gafveln åt Carl XIII:s Torg ligger
n. v. General-Landtmäteri-Kontorets Hus,
hvilket anses vara af Drottning Christina uppbygdt
till ett lusthus, ehuru historiska bevis derför saknas.
Sannolikt har dock huset verkligen blifvit uppfördt
under Christinas tid, emedan Sveriges vapen, med
vasen i hjertskölden, finnes anbragt öfver den af
dess portar, som är belägen i den från Stora
Trädgårdsgatan till torget ledande backen. Under Carl
X Gustafs och Carl XI:s tid begagnades huset till
Arsenal, hvilket fortfor till 1691; men på
hemställan af generaltulldirektören frih. Gripenhjelm blef
det sedan upplåtet åt det 1683 inrättade
landtmäterikontoret och har sedan allt framgent varit
användt till detta ändamål. Det reparerades och
utvidgades åren 1851 och 1852. Huset är taxeradt
till den låga summan af 15,000 rdr bco.
På den söder om Arsenalsgatan belägna tomt,
som nu mer utgör en utvidgning af Carl XIII:s Torg,
stod ända till den 24 Nov. 1825 det s. k.
Dramatiska Theaterhuset, ursprungligen De la
Gardieska Palatset, uppfördt af Jakob
Pontusson de la Gardie, grefve till Leckö och friherre till
Ekholmen, som af dr. Christina erhållit denna tomt
år 1647, och bygdt med sådan prakt, att det
kallades Makalös. Att den store fältherren icke heller
sparade på penningar, för att göra sin nya skapelse
till ett underverk i sitt slag, torde man också kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
