Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Parallelt med Vestra Kyrkogatan löper Clara
Strandgata, vid hvilken Kgl. Musikaliska
Akademien f. n. har sin lokal i huset n:o 6, det
s. k. Kirsteinska Arfvingarnes Hus, för
icke länge sedan bekant såsom en lokal för offentliga
bal- och maskradtillställningar, hvarjemte spektakel
blifvit gifna på den der inredda lilla theatern. Den
första, som uppgjorde planen till en Svensk
Musikalisk Akademi, var kapellmästaren och orgelnisten
vid Storkyrkan Ferd. Zellbell; men först 1791,
sedan ett reglemente för denna akademi blifvit
utarbetadt, kom planen till verkställighet, och den 8
Sept. sistnämda år instiftades Akademien af Gustaf
III. Akademien är nu mer dels en musikalisk
undervisnings-, dels en examens-anstalt, som meddelar
undervisning i harmoni, choralsång, orgel-, fortepiano-,
violin- och violoncellspelning, examinerar orgelbyggare
m. m. Hon består af en årligen vald president och
12 för 3 månader valda ledamöter; akademiens
embetsmän äro en sekreterare, en kamrerare, en
bibliothekarie, en inspektör och 6 lärare med titeln
professorer. Akademien eger ett dyrbart bibliothek
och en vacker samling af stränginstrumenter;
bibliotheket är tillgängligt hvarje Lördag kl. 11—1.
Vid Clarabergsgatans yttersta ända invid Clara
Sjö ligga, på nyligen utfyllda tomter, de byggnader,
som tillhöra Stockholms Gasverk, anlagdt 1854
af ett Bolag, som konstituerat sig, efter det
Sockenstämmonämnden den 8 Okt. 1850 beslutit, att
gaslysning skulle införas i hufvudstaden. Gasverket
anlades af Franska civilingeniören Jules Danré, som
utförde arbetet åren 1852—1853 med alla nyare
förbättringar i sjelfva gasberedningen. Clara, Jakobs
och Storkyrkoförsamlingarne voro de första delar af
hufvudstaden, som upplystes med gas, hvilken
belysning nu blifvit utvidgad äfven till stadens öfriga
delar och föranledt gasverkets utvidgande. Utom
gasklockorna finnas på verkets tomter retorthus,
stenkolsmagasiner, reningshus, boningshus för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
