Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stora Kungsholmsgatan på Kungsholmen, befinnes på
samma ställe, der den äldre kommunikationsleden
mellan dessa bägge stadsdelar gick öfver en holme,
kallad Blekholmen, emedan väfvar der utlades
till blekning, eller Riksskattmästareholmen,
hvilken uppgifves hafva hållit 143 famnar i längden
och 76 i bredden. Denna holme tillhörde i äldre
tider Clara kloster, skänktes af Johan III åt
riksrådet Hogenschild Bjelke och tillhörde år 1614
grefvinnan Amalia (Lejonhufvud) till Raseborg. Den
öfver holmen ledande bron fanns åtminstone 1644
och synes på en gammal charta utmärkt med sin
vindbrygga, medan “bleket“ ligger på holmens södra
sida, och en gård befinnes på hvardera sidan om
den deröfver ledande vägen. Vattendraget var den
tiden bredare än nu, och genom utfyllning har
holmen försvunnit. Till anläggande af Nya
Kungsholmsbron, som längre i söder leder öfver Clara
Sjö mellan Tegelbacken och Handtverkargatan, skall
en myntinspektor And. Björn, förf. till en
Beskrifning öfver Kungsholmen, hafva gifvit första
anledningen och redan 1697 hafva utfärdat
subskriptionslistor för åstadkommande af densamma. Sedan
Munklägersboerna derefter fått regeringens tillstånd
att på egen bekostnad anlägga brobyggnaden, var
densamma färdig år 1670 och hade kostat omkring
21,000 daler kopparmynt. Bron var, enligt Björns
uppgift, 1,350 alnar lång, och för passerandet deraf
uppburos bropenningar. Den förföll imellertid
småningom och var 1708 så obrukbar, att en ny bro
måste anläggas; men för dennas fulländande
erfordrades en tid af icke mindre än 11 år (1709—1720).
För passerandet deraf erlades likaledes bropenningar.
Bägge dessa broar hade varit af trä; men sedan
öfverståthållaren baron Lantingshausen fäst
uppmärksamhet på nödvändigheten af att här hafva en
stenbro, fattades beslut derom, och år 1766 lades den
första stenkistan. Först 1770 företogs imellertid
arbetet med allvar, och snart var den 250 alnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
