- Project Runeberg -  Stockholmska promenader. Hufvudstadens historiska minnen, offentliga inrättningar, förnämsta byggnader och andra föremål, som förtjena att ses, jemte ströftåg genom Stockholms omgifningar. En handbok såväl för resande som för Stockholmsbor /
392

(1863) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att arbetet gick långsamt och slutligen helt och
hållet afstadnade vid konungens död 1592.
Sigismund och Carl IX hade annat att tänka på än att
bygga kyrkor, och äfven under Gustaf den Stores
första regeringsår rådde sådan brist på mynt, att
ingenting synnerligt kunde åtgöras. Konung Gustaf
den Store gaf likväl år 1626 befallning om att
kyrkobyggnaden skulle fortsättas, och följande året tog
man åter ihop dermed; men äfven denna gång
afstadnade arbetet åter. Först 1634 kunde Maria
kyrka invigas, sedan enkedrottning Maria Eleonora
med allvar tagit sig saken an. Under de följande
tiderna försågs kyrkan med flera tillbyggnader, bland
hvilka norra och södra flyglarne uppfördes åren 1675
och 1696 efter ritning af d. v. Rådmannen
Nicodemus Tessin, fader till grefve Nicodemus Tessin d.
Y. och farfader till grefve Carl Gustaf Tessin.
Samma byggnadskonstnär gaf äfven ritningen till
tornet, hvilket grundlades år 1673, men först 1733
täcktes med koppar, likasom det öfriga af kyrkan.
Kyrkan blef småningom försedd med prydlig
predikstol och altartafla samt hade ett orgelverk, hvilket
ansågs för det yppersta i Stockholm, näst efter
Storkyrkans. En af kyrkans klockor hade blifvit
skänkt till henne af Gustaf Adolf, som tagit
densamma i Riga. Maria kyrka var vid denna tid
utmärkt prydlig, och framför allt tornet ansågs som
ett af de vackraste i hufvudstaden. Det bestod af
ett högt stentorn, som öfverst omgafs med en
balustrad; i den deröfver sig höjande öfverbyggnaden var
urverket anbragt, och från fyra tornet omgifvande
contreforts uppstego fyra pyramidformiga spiror.
Ofvanom den första öfverbyggnaden befunnos åter
en balustrad samt en tämligen hög öfverbyggnad med
en vacker kupol, öfver hvilken en lanternin höjde
sig med hög spira, såsom man finner af teckningen
i Dahlbergs Svecieverk.

Sådant var Maria Magdalena kyrkas utseende
ännu på morgonen den 19 Juli 1759; men vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:43:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tgstoprom/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free