Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl XI år 1686 beslöt, att blott inom riket
tillverkade kläden skulle användas till Svenska arméens
beklädande, reste en viss Gavelius på egen bekostnad
till Frankrike, England och Holland för att i dessa
länder inhemta behöflig kunskap om
klädesmanufakturerna derstädes. Han medtog till Sverige både
redskap och arbetare samt inrättade strax derefter
på Barnängen en fabrik för tillverkning af kläden,
boj och andra ylletyger, hvilka aldrig förut varit till
sådan godhet tillverkade i Sverige. Gavelius adlades
till Lagerstedt, och hans fabrik fortgick, sedan under
en tid tillhörig Riddarhuset, hvarefter den kom i
enskild mans händer. Klädesfabriken nedlades 1826,
och sedan anlades på Barnängen den s. k Hillska
Skolan, hvilken dock efter några år upplöstes,
likasom en af Jonas Reuter der sednare inrättad ny
uppfostringsanstalt. Efter Hillska Skolans
upplösning inköptes Barnängen af grosshandlaren Lars
Hierta, som der anlade en sidenfabrik.
De öfriga tvärgator, som skära Götgatan,
Tullportsgatan och den med dem parallelt löpande
Södermanlandsgatan, och hvilka, från Nya Gatan
norrut äro den redan i det föregående nämda Stora
Bondegatan, Falkenbergsgatan,
Kocksgatan och Pihlgatan, hvilken sistnämda löper
tillsammans med Tjärhofsgatan, förete föga
anmärknings värdt; den s. k. Tjärhofsgatan, som
leder fram till Danviks Tull och går förbi
Katharina Kyrka på södra sidan, är af dem den enda,
som förtjenar någon närmare uppmärksamhet. Vid
denna gata befinnes nämligen, utom det hus, som
är inrymdt åt Katharina Folkskolas afdelning för
flickor (N:o 15), och som fordom tillhört de s. k.
“Främlingarne på Schevik,“ för hvilka vi förut haft
tillfälle att i korthet redogöra, äfven en
Arbetarbostad, uppförd genom Stadsnämdens försorg och
innehållande 16 lägenheter, hvardera om 1 rum och
kök, samt åstadkommen genom en subskription, som
anställdes inom hufvudstaden år 1853 med anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
