- Project Runeberg -  Stockholmska promenader. Hufvudstadens historiska minnen, offentliga inrättningar, förnämsta byggnader och andra föremål, som förtjena att ses, jemte ströftåg genom Stockholms omgifningar. En handbok såväl för resande som för Stockholmsbor /
408

(1863) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men, — the greatest is behind, — säger Byron
om Napoleon, — Hallman var blott föregångare till
honom, som komma skulle, till honom, om hvars
dikt det med rätta heter:

”Det finns ej tid, som dessa toner söfver,
Det finns ej land, som deras like har”,

till Djurgårdens Skald, till Carl Michael. Ännu
qvarstår på Hasselbacken, dock omgifven med bänkar
och bord, den ek, under hvilken, enligt hvad
traditionen vet berätta, Bellman improviserade “Fredmans
25:te Epistel“, hvari han beskrifver sin tids Djurgård
med “Fröjas små tempel, med uråldrig mossa på“,
och ännu finnes, som vi redan berättat, på
Mjölnaregården det gamla “Gröna Lund“, der balens glädje
stod högt i tak, medan Bellman vid ett bord för
sig sjelf med ett glas svagdricka framför sig och
mandolinen i sin hand, det Olympiska löjet på
läpparna, betraktade de förbisvängande paren, hvilka
han sedan dramatiskt framställde i sina lekar “med
de ordinarie dockorna“. Korporal Mollberg, i dag
med korsgeväret i hand och den strutformiga
grenadiermössan på det piskperukprydda hufvudet, i
morgon uppträdande som dansmästare, men olyckligtvis
i “drypande syrtut“ efter badet i den så, “der
krögarmor har fisken“; — Norström med Ulla i “ljusblå
saloppen“, — fader Berg med “valdhorn af messing
med bulor och erg“, — Movitz med basfiolen, — den
gentila Jergen Puckel, “som förskref sig till fan“,
— Wetz, instantietramparen, — Bergströmskan “med
fogeln i näfven“, — alla dessa skapelser, hvem känner
icke dem, och hvem vet icke, att skalden uppfattade
dem ur det folklif, som hvimlade omkring honom,
och med mästaredrag framställde deras bilder så
helgjutna, att de ännu i dag stå lefvande framför
oss, stå lika lefvande framför dem, som lefva ännu
århundraden härefter? De äro, likasom Hallmans
personnager, visserligen icke uteslutande hemtade från
Djurgården; men de äro icke heller blotta foster af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:04:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgstoprom/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free