Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hundrade sjöar, medan oräkneliga elfvar ila fram genom dalarna
och, tämjda af menniskans konst, drifva klappande qvarnar och lyfta
de väldiga hamrar, under hvilka den nyttigaste af alla metaller, jernet,
smides ut för att sedan förvandlas till de tusende olika former,
under hvilka det tvingas att motsvara menniskans syften och tjena
henne till att öfver allt uppröja jorden och förvandla denna till en
hennes behof och önskningar motsvarande bostad för hennes slägte.
När man kastar blicken pä en reliefeharta öfver
Skandinaviska Halfön och ser, huru dennas vestliga del nästan omedelbart från
den genom liafvet djupt inskurna och taggade kusten reser sig till
ansenlig höjd, men, då denna uppnätt sin kulmination, småningom
sänker sig långslutt mot öster, frestas man att föreställa sig det hela
under bilden af en ofantlig bölja, som, uppdrifven af den omätliga
Atlanten och slutligen jemnande sig, plötsligen stelnat midt under
det denna process gick för sig. Halföns vestra del, Norge, består
nämligen under den ansenligare delen af sin sträckning blott af en
smal kustremsa, som ofta redan invid hafvet uppstiger till ansenlig
höjd, men först söder om 64:dc graden börjar breda ut sig och
slutligen intager den ansenliga bredden af sex grader. Halföns östra
sida sluttar deremot i terrasser nedåt Bottniska Viken och
Östersjön, medan södra delen af denna östra sida, hvilken i sin helhet
sammanfattas under benämningen Sverige, åter består af ett högland,
kring hvilket kustslätter på tre sidor lägrat sig. Den bergplatå,
som blifvit bildad af den stelnade böljan, och hvars högsta rygg
utgör gränslinien mellan Norge och Sverige, kallas Kölen, eller
Skandinaviska fjällryggen, hvilken man icke far föreställa sig som
en bergvall, likt Alpernas höga mur mot Italien, utan som ett bredt
högland, från hvilket talrika grenar utgå, dels mot vester, der de
uppnå sin högsta höjd i topparna Snöhättan, Skagestölstindcr och
Ymesfjell, dels mot öster, der topparne äro mindre höga, men
förgreningarne sträcka sig längre och slutligen förplattas vid kusten
af nuvarande eller fordnahaf. Ju närmare till hufvudryggen, desto
mer bestå nämligen dessa ölriga sidogrenar af branta, snöbetäckta
fjäll, men sänka sig deremot, ju närmare de komma till hafvet,
medan fjällen i halföns vestra del i aliuiäuhet behålla samma höjd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
