Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
öfver dem utöfvade ett sådant inflytande, att alla ytterligare
flyttningar upphörde, och att ett stort, mägtigt rike kunde bilda sig
under det herrskande folket, med hvilket qvarlefvorna efter de öfriga
stammarne småningom smälte tillhopa.
Den folkstam, som först bebodde vårt land, var sannolikt
be-slägtad med Lapparne, som ännu bebo rikets nordligaste delar.
Denna stam af vildar lefde af jagt och fiske, hadc redskap af ben
och sten samt kringvandrade hufvudsakligast i vestra och södra
de-larne af landet. Den nordiska vildens slägtskap med de ännu
lef-vande Lapparne bevisas tämligen påtagligt genom de hufvudskålar,
som man träffar i dessa vildars grafvar, och hvilka hafva
fullkomlig likhet med Lapparnes. Alft tyckes, med ett ord, häntyda
derpå, att de nu lefvande Lapparne äro den sista, mot norden
undanträngda qvarlefvan af det vilda folk, som fordom nomadiserade i
större delen af Sverige och der i en natur, ungefär motsvarande
det nuvarande Lapplands, förde ett lefnadssätt, som liknade de
ännu lefvande lemningarnes efter dessa Sveriges äldsta inbyggare.
Samtidigt med denna folkstam bodde troligtvis utmed kusterna, på
de stora öarna och i dcft inre af vestra och sydliga Sverige en
annan stam, beslägtad med de Kelter, som då innehade hela vestra
Europa, och af hvilka qvarlefvor ännu finnas i Wales uti England,
Bretagne i Frankrike samt de s. k. Baskiska provinserna i Spanien.
Kelterna kände inga andra metaller än bronz och guld; deras
verktyg och andra redskap voro deremot förfärdigade af flinta, likasom
de nordiska vildarnes. Nyare forskare hafva gjort sannolikt, att i
södra och vestra Sverige Egyptiskt-Phenicisk kultur och
gudsdyrkan blifvit införd genom Pheniciska handlande, som hitkommit för
att hemta bernsten, pelsverk och fisk samt här anlagt smärre
kolonier, hvilkas invånare, då kommunikationen med moderlandet
småningom upphörde, befryndade sig med landets egna barn och ät
dem meddelade något af sin högre bildning samt efter hand blefvo
folkets höfdingar och furstar. Såsom otvifvelaktigt phenieiskt
anser prof. Nilsson det namnkunniga Kiviks-monumentet i Skåne,
hvars inhuggna teckningar skola bevara minnet af en strid och
vunnen seger. Frän de pheniciska bosättningarna härleder sig också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
