- Project Runeberg -  Sverige. Kort framställning af fäderneslandets geographi, statistik och ethnographi /
40

(1862) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

vestra Europa; från norden utgingo likaledes Longobarder,
Franker och Sachser, om man får tro dessa folks egna historieskrifvare.
Om detta är förhållandet, så härledde sig likväl dessa vandrande
skaror förnämligast från den i syd-norden bosatta Götastammen.
hvilken mest lefde af jagt och uti konsten att röja jorden var
mindre hemmastadd än de jordbrukande Svearne (Svedjarne). hvilka
bodde mer fredligt i sin del af halfön och hade ett land. uppfyldt
af säd och honing, som öfverträffade andra länder genom sin
boskapsskötsel, hade stora fördelar af sina skogar och sina floder samt
var uppfyldt med främmande köpmannavaror, — såsom det
berättas af Adam från Bremen, hvilken skref, medan ännu hedendomen
stod i flor uti Svea Rike.

Ynglingasagan, ett verk af Isländaren Snorre Sturleson,
uppräknar Sveastammens konungar af Ynglingarnes (Odins) ätt och anför
om hvardera bland dem någonting märkligt. Man finner i denna
berättelse en lefvande och åskådlig teckning af Sveaväldet i slutet af
hednatiden. Detta välde bestod af flera forbundsstater, med sina
(fylkes-) konungar och sina lagmän samt ett för alla gemensamt
öfverstepresterligt och öfverkonungsligt öfverhufvud (en Godi) på
Uppsala-thronen, hvilken han innehade i kraft af arfsrätt. Under
tidernas längd blef dock öfverkonungons magt småningom inskränkt
genom underkonungarne, tilldess slutligen en Godi uppträdde på
Uppsalas thron, hvilken beslöt att med sin börd från Gudarne äfven
återförena den magt, som tillhört hans gudomliga förfäder. Denne
var Ingjald. son af Anund, Uppröjaren, lofprisad som landets
upp-odlare och en beskyddare af fredliga värf. Såsom arf efter fadern
mottog Ingjald värdigheten af högsta Öfverhufvud i Sviaväldet,
hvilket bestod af de tre förbundsstaterna eller folkländerna Tiundaland
med Swipdager till konung och förmyndare för ”Odinsättlingen”,
Attundaland, hvars konung var Sigvater, och Fjädrundaland, hvars
konung hette Ingwar, och hvarifrån Westmanland sedan befolkades,
hvarefter Dalarna bebyggdes af Vestmän. Vid arfölet efter sin
fader lofvade Ingjald, då han första gången uppträdde i sin faders
högsäte, att utvidga sitt välde åt alla häll eller sätta till lifvet. Det
är bekant, på hvad sätt han blef stiftare af det Svenska riket, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:04:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgsverige/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free