Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
ma öde för sig sjelf och, för att undvika det, sjelf angrep
mord-brännarkungen och lät honom öfvergå detsamma, som han låtit
öf-vergå andra? Med en sednare forskare kan man sålunda såsom
högst troligt anse, att Ivar, den Vidtfamnande eller Vidtfarne, var
herre öfver dessa länder, hvilka möjligen, — det förnekas af
andra, — gemensamt kallades Virdaland och bestodo af tvänne riken,
hvilkas minne ännu i sednare tider bibehölls genom de tvänne
Småländska lagsagorna, Ölands och Wärends. Dessa riken, bestående
af Möre med hufvudstaden Kal marna, Tjust och dertill hörande
härader samt Öland, vidare af Wärend med Finved och Njudung samt
Bleking, hvartill ytterligare kommo länder på andra sidan
Östersjön (Bernstenskusten Glesiswall och det jtransbaltiska Eeidgötaland),
heherrskades sannolikt af Ivar, hvilken, efter det han lagt under sig
Ingjalds alla länder, sålunda blef den första konungen öfver det
samlade Sverige. Men denna stora monarehi höll icke länge
tillhopa: redan Ivars närmaste efterträdare, Ilarald llildetand, förlorade
i Bråvallaslaget både krona och lif, och sedan den tiden torde
Sve-arne (i hvilkas konungalängd man försökt inpassa
Syd-Göta-konun-garne, ehuru den genoin dessa hårdragna försök blifvit en sä
tilltrasslad härfva, att all utredning är omöjlig) halva en längre tid
haft sina egna konungar, som litet imellan lågo i krig med de
Syd-Götiska. Detta var ock början till den antagonism mellan Götar
och Svear, som sedan i århundraden gaf sig tillkänna, och hvilken
der-jeinte till stor del haft sin rot i olika kultur och religion, ty i
Syd-Götalandet hadc må hända de i det föregående omnämda
Phenici-ska koloniernas inflytelse gjort sig gällande, och här dyrkades icke
Oden och Thor, utan Solens gud (Balder). Detta Syd-Götiska rike
blef ändtligen sammansmält med Svearnes genom den sista
Syd-göta-konungens, Styrbjörns, nederlag pä Fyrisvall (979) och den seger,
genom hvilken Erik Segersäll förenade hela Sverige under sin
spira. Kort efter denna händelse börjar också historiens fulla dager
att falla på Sverige, så mycket snarare som nu också
Christendo-ffien infördes i detta land (sannolikt först predikad, icke på den
af-lägsna Mälare-ön Björkö, utan i det Birka, den köpstad, som låg
vid Sydgötarikets hulVudort Kalmar), och, sedan den Hel. Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
