Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
rehnhjorden samlad under sin vård, flyttar nedåt landet och
vänder mot varen tillbaka på samma sätt som Fjäll-Lappen.
Vid en jemförelse mellan Fjäll-Lappens ocli Skogs-Lappcns
Iefnadssätt, stadnar företrädet ovillkorligen på den sistnämdes sida.
Om Fjäll-Lappen har det med rätta blifvit sagd t, att han lefverett
”hundlif”. Han måste alltjemt värda sina rehnar. han är på öppna
fältet utsatt för alla slags väder, han har ingen skog, hvari han
kan söka skygl mot regnet och ovädret, och till och med i sin kåta,
i fall han lyckas uppsätta en sådan, är han klent skyddad. Ofta
händer det till och med, att han, utfrusen och genomvåt af regn,
icke ens kan uppgöra någon värmande brasa, fy på Ijället, der han
vistas, finnes icke annat bränsle än fjällriset, och äfven på detta är
brist. Sådan han befinner sig, måste han kasta omkull sig och
tillbringa natten. Derförc frågar han icke heller efter snygghet i
klädsel; ja, han ansar icke ens sin kropp, kammar icke sitt har (”ekorre’’
och ”skatbo” äro derförc vanliga öknamn pä lurfhäriga Lappar),
låter inhyseshjonen fritt husera på sin lekamen och i sina kläder
samt snyggar sig icke ens, då han ämnar sig till kyrka eller ting.
Grann kan han visserligen vara, utstyrd med både ”silfvcrbältc”
och ”silfverkrage”, men både kolt och här äro icke desto mindre
fulla med rehnhär och sopor. Det enda, som han har att äta, är
kött; i föda vet han knappt af någon omvexling. Annorlunda är
deremot förhållandet med Skogs-Lappen. Han lefvcr icke af
rchn-köttet allena; fogel, fisk, mjölk, bär m. m. stå honom likaledes till
buds; han är i sin kåta mot regnet lika väl skyddad som
Svensken i sin stuga; han har tillräckligt med kläder till ombyte, och
livar han kommer i sina välbekanta skogar, har han visten, der han
kan finna skygd. Skogs-Lappen utmärker sig också genom sin
snygghet; han tvättar sig och kammar sitt här, han häller sina kärl
rena och snygga, och fastän han icke prålar med silfverprydnader så
mycket som Fjäll-Lappen, har han likväl rena och snygga kläder,
som sitta nätt och väl på kroppen.
Lapparnes klädsel är nästan densamma för bägge könen. Skorna,
af olika slag för sommar och vinter, hafva ett smalt ofvanläder och
ofvanpå på ömse sidor efter fotbladet en söm, hvilken slutar vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
