Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftstreck, vextlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från hafvet, dels af högre belägenhet, eller af de menliga inverkningar,
som kärrländig natur medförer. Våren börjar en
eller annan vecka tidigare på slättbygden, vinter och slädföre
äro stadigare i bergstrakterna. Åkerbruk och vårsådd begynnas
några dagar tidigare på slätterna vid Mälaren, än på dem
som omgifva Sala stad; och der åter tidigare närmast kring
staden, på 170 fots höjd öfver hafvet, än t. ex. 1 1/4 mil längre
i norr, vid Broddbo, på 257 fots höjd, der man ock anmärkt,
att jordtemperaturen p. m. för år är en hel grad lägre, blott
5 1/4 grad 7). Bergslagens sjöar äro ofta körbara, när Mälaren redan
är öppen för segelfarten 8). Trakterna kring Hallaren och
Temnaren äro de som mest erfara följderna af ett sankt läge,
nemligen tidigt om hösten påkommande och långt fram på våren
fortfarande frostnätter, samt kalla dimmor, äfven ej sällan
under sommartiden.
Vextligheten, beroende å ena sidan af jordmånen, å den
andra af klimatet, företer ock olikheter. Eken, som vid Östersjöns
kust går ofvanom Gefle, upphör här en grad sydligare,
nedanför skogsbygdernas gräns; i dessa blifva ock andra till
Mälarestränderna hörande träd- och buskarter sällsynta, och redan
i Skinskattebergs bergslag, på 4 till 500 fots höjd öfver
hafvet, möt.a flera för kallare klimat egna vexter, dvärgbjörk,
åkerbär m. m. Antalet af sistnämda trakts phanerogamer upp-
––-
7) Luftens medeltemperatur för året är uppgifven,
för Stockholm + 5°75’,f.Westerås + 5°63’,
Vintermån. medelköld - - - 2°93’, - - - 3°23’
Sommarmån.medelvärme - - + 9°97’, - - + 8°78’.
8) Islossningen på Mälaren har 6 år af 100 inträffat i Mars,
71 i April, 23 i Maj; isen lägger sig oftast i December, eller
början af Januari. Men huru olika förhållandet kan vara under
näst på hvarandra följande år, har sednaste tiders erfarenhet
visat: vintrarne 1846 och 1848 kom isläggningen, det sednare
året dock ej afgörande, hela 4 till 6 veckor tidigare än 1847;
islossningen om våren 1848 skedde dock flera veckor tidigare
än de andra två åren. Sen islossning anses vanligen åtföljas af
dålig årsvext, och tvärtom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
