Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Binäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talet funnits vid Bjurforss i Norbergs socken. – Blyertz slutligen
tillverkas vid Fagersta, Ugn och Karsbo i Westanforss
och Norbergs socknar, p. m. för åren 1842-46 ungefär 275
skeppund, och år 1847 särskildt 229 1/10.
Utom anförda ungefärliga värdeberäkningar för de särskildta
bergverks-alstren, kan man sluta till dessas relativa
vigt och betydenhet af den tionde, som till kronan utgår af
bruk, bergverk och andra inrättningar, under hvilka benämningar
åtminstone här de egentliga bergverken måste intaga
mesta rummet. Denna tionde uppgick p. m. för åren 1838-1842
till 40,066 R:dr, ungefär 1/11 af hvad den utgjorde för
hela riket.
Utom de Binäringar, som redan blifvit nämda i sammanhang
med de väsendtligare, återstå ännu några att anmärka.
Af Fabriker funnos år 1844 på landet blott tre, utan någon
betydenhet, och i städerna 42, föga mera ansenliga; deribland
voro en tobaks- och snusfabrik i Westerås, som först efter
nämda tid tagit en starkare fart; 3 garfverier för tillverkning
efter Engelsk method, 2 i Arboga, en i Westerås; en
hagel- och en klädesfabrik i och vid Sala, och 17 färgerier i samtliga
städerna. Alla de 45 fabrikerna tillsammans sysselsatte
inemot 90 arbetare, och ansågos lemna produkter till ett
värde af ungefär 51,000 R:dr. Att handtverken i städerna ej
heller äro af särdeles betydenhet, skall längre fram visas.
– Lärftsväfnader tillverkas flerestädes på landet, mest i samma
orter, der linodlingen är hemmastadd, och blott der till en
myckenhet, beräknad på någon, ehuru ringa afsättning till främmande
bygder; i Fläckebo och Vester-Fernebo tillverkas äfven
gröfre väfnader till afsalu, för öfrigt sträcker sig husslöjden
i allmänhet, utom hvad som om Vester-Wåla och
Harbo socknar redan är nämdt, sällan utom den egna förbrukningen.
– Produktionen af tegel är i skogsbygden i stigande,
mest i följd af det alltmera tilltagande bruket af tegeltak,
hvarmed dock, äfven hos allmogen, efter enskildta godsegares
exempel, papperstak och s. k. Skånska halmtak börjat täfla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
