Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skinskattebergs bergslags - Hed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af en Abenius, eges nu af Holmqvist. – Prestgården, vid
kyrkan, 1 m. krono. – Under Finnåkers bruk i Fellingsbro höra
här 2 1/4 m., 3 1/2 under bruken i Heds socken, äfvensom ett af de dervarande
s. k. Karmansboverken till en del är från början anlagdt inom
denna sockens gräns.
XI. Skinskattebergs Härad, kring Hedströmmens
öfra grenar, så vidt deras lopp hör till detta län,
omfattar tre socknar, hörande till Köpings prosteri och till
Bergslags fögderi, hvarförutom några gårdar af Ramsbergs
socken, som annars hör till Nerikes län, ligga inom detta
härads gräns.
61. Heds socken, mellan Odensvi och Malma i söder,
Bro och Schedvi i sydvest, Ramsberg i vester, Skinskatteberg
i nordvest, Gunilbo i nordost och öster, omfattar 0,733 qv. mil
land, 0,092 vatten. Hedströmmen, alltjemnt åtföljd af en gren
af Hedåsen, genomskär först vestra delen, utgör derpå vestlig
gräns, och bildar under nästan hela sitt lopp små sjöar, hvaribland
Norra och Södra Tulinge- samt Thomasbo-sjöarne och
Ändern. Dess omgifningar, särdeles vester ut, äro bergländiga
och rika på träsk och sjöar, hvaraf några, såsom Krampen,
hafva sitt aflopp åt vester, till Iresjön. Östra delen af socknen
är jemnare, sluttande mot de större sjöarne, Långsvan och
Lillsvan, hvilken upptager Spaden, samt mot deras utlopp till
Hedströmmen. Äfven här finnas dock spridda bergkullar, samt
skogsmark, och Hedåsens större gren från Långsvan sydvest
ned till strömmen. Sist nämda sjöar utgöra mestadels östlig
gräns. Rådande jordmån är sand och mo; skogs- och bergsbruk
äro, jemte åkerbruket, väsendtliga näringar, ehuru skogens
afkastning numera ej räcker till för eget behof. Bergsbruket,
grundadt hufvudsakligen på 1600-talet af Köpings-boar,
inskränker sig till stångjernsproduktion, men denna ganska
betydlig, och stödd till en del på eget tackjern, dock från
aflägsna socknar, i Fahlu län, der ock en del af brukens skogar
äro belägna. – Hemmantalet är, som vanligt i bergslagssocknar,
ej högt, 11 13/16, hvaraf 9 13/16 skatte, 1/4 krono, 1 3/4 frälse;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
