[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i norr, dels från Ristjern, Orgen och Fraggsjön i nordvest,
med tillopp från de sydligare Alten och Ungen. Alla dessa
vatten förenas i Gäsen, hvarifrån ån går i fortsatt sydostlig
rigtning, genom Boten, Noren och Trätten, till Karbenning,
alltjemnt förstärkt af nya, ehuru små tillopp, från Bålsjön eller
Gidtjern o. a. Östligare, men i samma rigtning, går Svartån
från Mål- och Toftsjöarne, med tillopp från Damsjön och Verlingen
m. fl., äfven till Karbenning. Ännu östligare, på de
norra gränsbergens sluttning till Dalelfven, och med utlopp till
denna, gå flera vattendrag åt öster, hvaribland Ingelsbennings
och Andersbennings Stor- och Lillsjöar. Jordmånen är dels
sandblandad lera i dalarne, dels sand- och mojord. Åkerbruket
ger här, såsom i hela häradet, en afkastning, som blott ungefär
till hälften betäcker ortens behof, men drifves, likasom ängsbruket
och boskapsskötseln, med omsorg; hufvudnäringar äro
skogs- och bergsbruk, det sednare här vida öfvervägande de
andra socknarnes inom häradet, särdeles hvad malmbrytningen
beträffar, och i detta fall täflande med de bäst lottade orter i
hela riket. Jernbruken, utom Bjurforss, förbruka blott eget
tackjern, från hyttor inom socknen. Hemmantalet är 41, hvaraf
38 5/8 skatte, 1 5/8 krono, 3/4 frälse; folknummern år 1840 var
2716, på 509 hushåll, år l848: 2813. – Bergslagsvägen
från Westerås öfver Karbenning går till kyrkan och Norbergs
gästgifvaregård, båda vid Norens utlopp, 7 1/4 mil från nämnda
stad, 7 3/4 från Köping, hvarifrån en annan väg möter öfver
Westanforss, och fortgår åt nordvest till Avesta.
Odlingens ålder i Norbergs socken, troligen den äldsta i
häradet, är oviss; kyrkoherdelängden går ej med säkerhet
längre tillbaka än till 1400-talet, men bergslagsprivilegierna
ett sekel längre; kaplaner äro kända från 1590. Westanforss
hörde hit såsom kapell, och sedermera såsom annex, till 1811.
Pastoratet är konsistorielt af 2:dra klassen. Kyrkan är gammal,
bygd af sten. Inga spår af hednisk kultur omtalas, men
väl minnen från katholska tiden, såsom lemningar efter ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
