- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Westerås län /
Befolkningens gång

(1849) [MARC] Author: Wilhelm Tham - Tema: Statistics, Geography, Västmanland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
18

Befolkningens gång

Odlingens successiva gång i detta län har sannolikt varit dels från öster till vester, från det tidigare bebygda Upland, dels från söder till norr och nordvest, från Mälarens stränder, upp efter vattendragen. Hela slättbygden vid sjön synes vara gammal bygd: dess vidsträckta åkerbruk, dess fattigdom på skog, de många till omfånget inskränkta socknarne, den täta befolkningen, de till arealen små hemmanen, mängden af grafhögar, bautastenar, runstenar, sägner och andra minnen från hedenhös, eller från christendomens första tid inom landet, allt vittnar om uråldrig kultur. Ungefär detsamma är i viss mån förhållandet med Sala-trakten, der äfven bergsbruket synes gå långt tillbaka i forntiden, samt med de mellersta delarne af bergstrakterna, åtminstone Skinskattebergs; deremot synes det öfriga af sistnämda ort, äfvensom Norbergs bergslag, räkna sin odling från de sista seklerna af katholska tiden, till en del kanske från ännu yngre dagar.

Härmed öfverensstämmer historiens vittnesbörd, då den låter kulturen utgå från Tiundaland (hufvudsakligen nuvarande Upsala län, men med många undantag och tillägg), genom Fjerdhundraland, och låter detta vara det första Westmannaland, omfattande sannolikt Trögds, Åsunda, Lagunda och Thorstuna härader, det sista med utsträckning öfver det sednare s. k. Simtuna, kanske inemot Westerås. Härtill kom sednare Tuhundra, kanske de nuvarande Tuhundra, samt Snäfringe och Akerbo
19
härader ända till Opboga ström; namnet Siende skall betyda Sjuhundra, och motsvara det fordna Fjerdhundra med tillkomna tre härader, Simtuna, Tjurbo, nu deladt i tvenne, och det nu s. k. Siende; men det torde snarare helt enkelt betyda Sjöhärad, såsom vid sjön beläget. I Snäfringe härad predikades först christendomen, af S:t David, som från Torpa i Södermanland skall ha kommit öfver till Dåfö (Davidsö) i Munktorp, i sednare hälften af 11:te seklet. Ett århundrade sednare vidtager en säker biskopslängd för Westerås stift. I handlingar från början af 1300-talet nämnas, såsom delar af erkestiftet, följande hit hörande orter: af Fiædhrundia, tvenne provinciæ (egentligen prosterier, och ej alltid till omfattningen öfverensstämmande med de verldsliga häraderna), Thorsakir (Thorstuna) och Simboliundæri (Simtuna), med dertill hörande kyrkor, mestadels i öfverensstämmelse med nuvarande förhållanden; samt af Tiundia och provincia Vendil, trenne socknar af nuvarande ilarbo härad, Harir (Harbo), Walir (Wåla) och Norir (Nora). Ingen kyrka, som i dessa orter nu finnes, synes då ha saknats. Likaledes återfinnas de flesta andra af Westerås läns kyrkor i handlingar från samma århundrade, eller det närmast derpå följande, några äfven längre tillbaka; äfvensom en stor mängd namn på gårdar förekomma, som lätt nog återfinnas i de närvarande. Blott Schedvi, Hed, Gunnilbo och kanske Skinskattebergs kyrkor torde räkna sin första ålder från 1500-talet, Karbenning och Westanforss från 1600-talet. Det sistnämda har först 1814 blifvit ett pastorat för sig. Carlskyrka socken daterar sin uppkomst från K. Carl XI:s tid, genom afsöndring från Torpa, hvartill det sedermera kommit i ställning af hutvudkyrka. Bergslagsprivilegierna för Norberg synas ej gå längre tillbaka, än till 1300-talet; för Sala torde väl äldre hafva funnits.


The above contents can be inspected in scanned images: 18, 19

Project Runeberg, Thu Dec 13 14:57:29 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/thamaros/07.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free