Bland Binäringar, utom de i sammanhang med länets hufvudnäringar nämda, förekommer äfven på landsbygden någon Fabriksrörelse af åtskilliga slag, dock föga betydande: sju garfverier, 5 färgerier och 3 stampverk, i allmänhet tillhöriga personer af medelklassen; tillverkningsvärdet, vid alla dessa inrättningar tillsammantagna, torde kunna uppskattas till omkring 5000 R:dr. Två oljeslagerier finnas: vid Brefven, och vid Westanby i Qvisbro; på förra stället tillverkades år 1843: 2000 kannor linolja, och 80 skeppund oljekakor, till 3000 R:drs värde. Länet har ock tvenne pappersbruk, Lindbacka i Ånnesta, med ett tillverkningsvärde af 18 till 20,000 R:dr årligen, och det mindre betydliga Åmmeberg i Hammar.
Linne- och ylleväfnader utgöra en temligen allmän husslöjd, men idkas blott i Mällösa, Lännäs och Ekeby äfven till afsalu. -- Jagten kan ej upptagas bland näringsfång, så vidt det gäller mera än att fylla det egna hehofvet. Fellingsbro socken har en egen jagtförening. Länets jagtkassa har obetydliga inkomster, men anlitas ock sällan för utgifter. -- Fisket utgör ej heller någon betydande näring, ehuru det idkas temligen mycket på en del sjöar; blott vid Hjelmaren, särdeles i Mällösa och Lännäs, idkas det äfven till afsättning, för 2 till 3000 R:dr årligt värde, och något mindre i de öfriga strandbygderna. Kräftfisket i samma sjö, vid Hvalöen, har fordom varit betydligt., i det ännu för i 15 år sedan öfver 8000 tjog årligen afsändes till Stockholm. Nu afgå knappt 200 tjog om året. I Wettern idkas fisket mest för eget behof, ehuru ett särskildt skattlagdt fiske finnes vid ön Lilla Röknen. Der, likasom vid sjöns vestra strand fångas röding, som annars blott i fjällsjöar anträffas. Lax fångas i Svart- och Letelfven. Ålfisken finnas flerestädes, såsom vid Skogaholrn och Grytström i Svennevad och Boo, vid Å Halsberg, o. s. v. -- Sjöfart idkas på Hjelmaren blott af Örebro stad och af några jernbruk, ej af allmogen. På Wettern deremot idkas både fraktfart och båtbyggnad af Harje byamän.
Den vigtigaste af alla binäringar inom länet är Varuforsling:
dels utgöra de bönder, som lyda under bruksegendomar,
sina mest betydande åligganden genom forsling af kol,
malm, jern, spannemål o. a.; dels deltager den sjelfegande
bonden frivilligt häri, eller transporterar köpmansvaror, båda
delarne för att vinna en ofta till skatternas afbördande nödig
inkomst, men till föga fromma för det egna jordbruket. Ej
mindre begagnas af samma skäl, och med samma påföljd, tillfället
af skjutsning, och bonden vill derföre, utom i bergslagerna,
ej gerna veta af dennas förvandling genom entreprenader.