För bedömande af befolkningens i Örebro län moraliska ståndpunkt finnas följande uppgifter: antalet af de för brott mot person eller egande rätt sakfällde, uppgick år 1846, vid domstolar å landet, till 332 af mankön, 38 af qvinkön, tillsammans 370 eller 1 af 300 personer, jemnfördt med hela folkmängden; vid domstolar i städerna till 91 af mankön, 22 af qvinkön, tillsammans 113, eller 1 på 64 å land och i stad tillhopa 1 af 272, då proportionen för hela riket var 1 till 207. Här som annorstädes visar sig brottmålens och de derå fälldes antal vara i stigande, till någon del kanske i följd af ökad noggrannhet i uppgifterna; särdeles vexa stölder och snatteri, då deremot gröfre brott af vildare art blifva snarare mera än mindre sällsynta.
Folklynnet företer i detta län ej just något utmärkande från det Svenska national-lynnet i allmänhet, men väl den i hela riket märkbara skillnaden mellan bergsboen och slättboen: den förre mera tilltagsen, djerf, verksam och fyndig, med större, ehuru föga mera uppbrukad fallenhet för slöjd- och konstfärdighet, med större sjelfständighet, större tillgifvenhet för fädrens drägt och bruk, men tillika håg att, när det gäller, täfla med herremannen i prakt, och i allmänhet att med vällefnad ersätta ett hårdare lifs ansträngningar; slättboen kanske lifligare, men mindre trygg och sjelfständig, mindre händig, mera tarflig och förnöjsam. För öfrigt visar åtminstone medelklassen, och de förmögna i allmänhet, en driftighet i ekonomiskt och industrielt hänseende, som väl uthärdar jemnförelse med nästgränsande provinsers; och allmogen förnekar i det hela ingenstädes det densamma egna, inom en gifven krets, klartseende och sunda förstånd. Ansträngningarne för nykterhetens befordrande hafva ej heller varit alldeles fruktlösa. Religiöst svärmeri, s. k. läseri, har här som i andra orter tidtals haft insteg, men blott här och der, och öfvergående. -- Allmogens drägt är ännu mestadels den gamla Svenska, af hemmaväfdt tyg; karlarne behålla ännu den temligen långa vadmalsrocken, mestadels af blå eller grå färg; qvinnornas klädsel är jemnförelsevis mindre oföränderlig. Vissa orter, såsom St. Mällösa, Fellingsbro m. fl., hafva utmärkande egenheter i drägten. Allmogens bostäder äro ock ännu mestadels på fädernas vis uppförda och inredda, och lyxen sprider sig i detta afseende blott långsamt från herrgårdarne, der anspråken deremot oupphörligen vexa. De flesta hus, äfven de förmögnas, både i stad och å landet, äro af träd, ofta och numera äfven hos allmogen ej sällan, täckta med tegel. Ett brandstodsbolag till försäkring af åbyggnader och lösegendom å landet finnes sedan 1843 och hade redan 1845 ett ansvarighetsbelopp af nära 6 millioner R:dr.
Det medel för så väl den intellektuela som moraliska bildningens förkofran, som folkskolorna erbjuda, har blifvit allt vidsträcktare tillämpadt, sedan det fått lagligt tvång sig till hjelp, särdeles genom sistledne riksdagars beslut; och åtminstone inom länets andel af Strengnäs stift saknar snart ingen socken sin skola, fast, eller ambulatorisk, der lokalen ej annat medgifver. Menige mans fördomar mot denna nyhet, som mot alla, gifva småningom vika, och på många ställen har den enskildta välgörenheten kommit församlingarnes bemödanden till hjelp, såsom i städerna, och i Asker, Kräcklinge, Qvisbro in. fl., der skollärarnes löner vida öfverstiga det i kgl. stadgan för folkskolorna föreskrifna minimum. Skollärare-seminarierna hafva ock redan visat sig verksamma till bildande af lärare. -- Äfven till de lägre och högre lärdomsskolorna i städerna skickar allmogen ej sällan sina barn, någon gång äfven till det utom länet belägna gymnasiet i Strengnäs. Lärdomsskolan i Örebro är nu kanske den mest besökta i riket. -- Slutligen må nämnas, att Nerike har sedan 1816 ett Bibelsällskap i Askersund, hvars fond 1846 steg till 4000 R:dr.
Hälsovården inom länet bestrides af 8 läkare, utom de två
provincial-läkarne. Sjukvårds-anstalterna finnas inom städerna.
