Beskrifning öfver Örebro län / 48. Lindesbergs Landsförsamling (1849) Author: Wilhelm Tham - Tema: Värmland, Västmanland, Statistics, Närke, Geography Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

48. Lindesbergs Landsförsamling, mellan Näsby och Ervalla i söder, Nora i sydvest, Jernboås och Hjulsjö i vester, Ljusnarsberg i norr, Ramsberg i nordost, Fellingsbro i öster. Arealen är betydlig: 3,891 qvadratmil land, 0,357 vatten; häraf hör tillsammans 0,323 qv. m. till Nora och Hjulsjö bergslags härad. Landet är i nordvest, vid gränsen till Jernboås och Hjulsjö, högbergigt, med flera toppar af mera än 800 fots höjd öfver hafvet, och en, Röberget, af 1290 fot, samt med sjöar af 600 fots höjd. Ännu vid midten finnas höjder af 5 till 600 fot öfver hafvet, omkring 300 öfver sjöarne; södra delen har blott lägre höjder, med skog och träsk. Hufvud-dalen, Storåns, sänker sig från 400 till inemot 100 fot öfver hafvet, men dess bräddar äro mestadels högländta, ännu vid Rosvalen omkring 200 fot öfver sjö-ytan. Storån går nedanför Söder-sjön inom socknens gräns, och bildar i midten Rosvalen, längre ned Linde-, Björka-, Bohr- och Wedevåg-sjöarne. Rosvalen mottager tillopp från Dam- och Grän-sjöarne

129

m. fl. i nordvest, och Aspasjöarne i öster; i Lindesjön utfalla Brunn- och Ål-sjöarne, i Björkasjön utgår Hultasjön, i Wedevåg-sjön slutligen Wängesjön; Skillingens vatten går till Sverkersta-ån. Aspen och Usken i vester hafva sitt utlopp i Fåsjön inom Nora socken. Rådande jordmån är sand, i de lägre delarne blandad med lera.

Folkmängden år 1840 var 6577, fördelade på 1139 hushåll; socknen är således den folkrikaste i länet, och den tätast befolkade i dess samtliga bergslager. Hemmantalet är ock betydligt, 188 7/24 mantal. Näringar äro åkerbruk, ungefär till hälften svarande mot ortens eget behof, samt betydligt skogs- och bergsbruk; jernbruken hafva sin utskeppning på Stockholm. -- Tvenne landsvägar utgå från trakten af Linde stad, en till Nora och Örebro, en till Fellingsbro; en korssväg förenar dem båda; mindre vägar gå på båda sidor om Rosvalen norr ut, den ena till Ramsberg, den andra till Ljusnarsberg; från den sednare utgår en väg till Nora, och mellan båda går en väg omkring sjöns norra hörn, mindre utgreningar oberäknade.

Lindesbergs socken, som med staden af samma namn har gemensam kyrka, och utgör ett regalt pastorat af andra klassen, räknar sannolikt sin ålder långt tillbaka i medeltiden; både kyrkoherdar och komministrar äro kända från 1400-talet. Bland äldsta minnen nämnes en runsten vid Dalkarlshyttan.

De vigtigaste gårdar, byar och verk äro: Dalkarlshyttan, nära staden söder ut, 1 mantal skatte; och Dalkarlshytte jernbruk, med 1 härd, 1 hammare, 533 3/10 skeppund stångjernssmide af eget tackjern, samt spik- och manufaktursmide; har tillhört ätten Cederborgh, eges nu af slägten Lindberg. -- Bohrsgård, i sydost, 3 m. skatte; och Östra Bohrs jernbruk, med 2 härdar, 1 hammare, 933 3/10 skeppund stångjernssmide af eget tackjern; tillhör Cederborghska slägten, likasom -- Wedevåg och Qvarnbacken, i söder, 2 m. krono, 1 m. skatte; och Wedevågs jernbruk, med 4 härdar, 2 hamrar, 1333 3/10 skeppund stångjernssmide af eget tackjern, samt stålugn, och betydligt

130

manufaktursmide. Detta bruk har fordom varit vida betydligare, under en Hallencreutz (d. 1783). -- Yxe, 4 m. skatte, utom underliggande, med ståtlig åbyggnad, anlagd af en Heykensköld på 1780-talet, tillhör nu en Geijers arfvingar, Forssell m. fl. Härtill hör det närbelägna Järle bruk i Nora socken (se nedanf.). -- Lindesby, 1 m. krono; Brotorp, 1/6 m. krono; Kathrineberg; Fornaboda; Albäcken, 5/8 m. skatte; Gusselberg, 3/4 m. krono, äro mindre, men bebygda gårdar, i norr från Linde stad, på ömse sidor om Storån och Rosvalens södra ända; de två sista ligga inom -- Gusselby, som äfven innehåller flera gårdar af samma namn, och Gusselhytte masugn -- Hammarbackens masugn, i öster -- Snuggehyttan, i norr vid Rosvalen, med masugn -- Siggeboda, i vester nära Usken, 1 1/4 m. skatte, 3/4 krono; nära derintill både silfver- och blymalms- samt jerngrufvor. -- Öskevik vid Usken, inom Nora och Hjulsjö bergslags härad, med masugn. -- Garphyttan, i nordvest, nära Usken, med masugn: på dess mark är Svartbergs jernmalmsfält. -- Guldsmedshyttan, i norr vid Rosvalen, med masugn; samt silfvermalmsfält och silfververk, med 2 schachtugnar, 2 drifugnar och en finerugn, allt anlagdt af en Elzvik. Produktionens belopp är ofvanför nämdt [1]. I närheten ligga Stripa och Reboda jerngrufvor. -- Åboda, vid Rosvalens norra ända; i dess närhet är ett silfvermalmsfält. -- Ingelshyttan, nordligare; i dess granskap, Dal- och Mellan-fältens jerngrufvor. -- Storå masugn, ännu längre i norr. -- Gränshyttan i nordvest, med masugn; i dess närhet Måsse-grufvor m. fl. -- Alla nu nämda hyttor och jernbruk, samt en stor mängd andra, hvilkas namn återfinnas i byarnes inom Lindesbergs sockens nuvarande gräns, förekomma i 1625 års förteckning [2].