- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Örebro län /
50. Ljusnarsbergs eller Nya Kopparbergs socken

(1849) [MARC] Author: Wilhelm Tham - Tema: Statistics, Geography, Värmland, Västmanland, Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

50. Ljusnarsbergs eller Nya Kopparbergs socken, mellan Ramsberg i sydost. Lindesberg i söder, Hjulsjö och Helleforss i vester, samt Grangärde, Norr- och Söderbärke, af Stora Kopparbergs län, i nordvest, norr och nordost. Det är länets vidsträcktaste socken, omfattande 5,488 qvadratmil land, 0,414 vatten. Det är ock den mest högbergiga, med höjder af 10 til 12, kanske 1400 fot öfver hafvet, och vattendrag af 460 til 900 fots höjd. Hit höra Örtjernsberg i norr, Rudberget i nordst, Elfhöjdsbergen i nordvest m. fl. Förnämsta vattendragen åro Storåns trenne grenar, Nitt-, Hörks- och Högforss-elfvarne, alla kommande från Dalarne. Hörkeselfven, som bildar den mellersta och i alla afseenden mest betydande dalen, går genom Norra Hörken, mottager tillop från Stora Kumlan i vester, förenar sig i Björksjön med den från Södra Hörken kommande Högforss-elfven, och går sedermera genom Olofsjön, och i forstatt sydostlig rigtning till Norrsjön vid södra gränsen, der den sammanträffar med Nitt-elfven. Denna upptager Silk- och Hafsjöarnes vatten från Helleforss, och längre ned Salbosjöns, samt går genom Ljusnaren, och vidare åt sydost till sin förening med Hörkselfven. Bredsjön och Korsslången i nordost hafva sitt aflopp till Ramsberg. Såväl dressa nu nämda dalgångar, som alla tvärdalar åro trånga och branta. Befolkningen är nästan till hälften samlad i midten, inom en eller två fjerdingsväg från kyrkan; den gick år 1840 till 5596 personer, fördelade på 897 hushåll. Det skattlagda hemmantalet är blott 8 mantal. Hufvudnäringar äro skogs- och bergsbruk; åkerbruket räcker blott till högst ringa del af ortens eget behof. Jernbruken hafva sin utskeppning på Stockholm. -- Socknens förnämsta väg kommer från Wermland öfver Helleforss och Hjulsjö, samt går till Dalarne; vid denna ligga Laxbro och Högforss gästgifvaregårdar 3 7/8 och 5 1/4 mil från Lindesberg. En tredje gästgifvaregård Bredsjö ligger i söder, vid en väg från nämda stad, 2 3/4 mil derifrån. Ännu en väg kommer från Ramsberg; och slutligen går en uppför Hörksdalen.

Ljusnarsbergs socken synes vid början af 1600-talet hafva blifvit bildad; bygden var kanske ej långt förut upptagen för första gången, eller ur ödesmål, och det åtminstone till En del genom Finnar, och för kopparproduktioins skull. År 1635 fick »Finnmarkens kopparbruk», såsom det då hette, sin första kyrkoherede, genom Rikstrådet Carl Bondes försorg, och 1650 sin förste komminister. Det är nu ett konsistorielt pastorat af tredje klassen. Kyrkan, bygd 1635, af träd, ligger nära Hörkselfven, söder om Olofsjön, 8 mil från Örebro.

Af gårdar och verk ligger, som nämdt är, en stor del i närheten af kyrkan: Ljusnarsbergs koppargrufvor, beardetade från 1600-talet, men tidtals öfvergifna, likasom sjelfva kopparverket; nu är detta åter upptaget sedan 1837, af ett bolag, som här har hytta, 2 smältugnar, 1 reningsugn och rosthus. - Krokforss jernverk, med manufaktursmide och gjuteri. - Ljusnarsbergs gård, Storgården, Laxbro, Krokforss, Abrahamsgård, Lund, m. fl. bebygda skattehemman af ringa mantal. Vid den förstnämda är häradets tingsställe. - Ljusnaren eller Mårtenstorp, i vester, ¼ m. krono, kyrkoheredeboställe. - Bångsmedjan eller Ekehammars jernbruk, i söder, med 1 härd, 1 hammare, 400 skeppund stångjernssmide, af eget tackjern. - Hedens eller Kroktjerns masugn. - Stjernforss, i sydvest vid Nittelfven; och Öfra och Nedra Stjernforss jernbruk, hvardera med 1 härd, 1 hammare, 700 skeppund stångjernssmide; tillhöra slägterna Mörner och Cederborgh. - Salbo i sydvest nära sjön af samma namn, 1 m. krono, lyder under Stjernforss; nära derintill ligga Salbobergs jerngrufvor. - Bredsjöbäcken, i söder, kopparhammar. - Löfnäs i norr från krykan, vid Hörkselfven. - Claesbacke och Finngrufvefältets koppargrufvor, i norr, de sednare upptäckta 1699. - Svartviks jerngrufvefält, nära Björksjön. - Ställdals hytta, vid Björksjön. - Christkärnbergets, Stängfallets, Winterhalsens silfver- och bly-malmsfält; det förstnämda har varit bearbetadt 1660, och 1733, då hytta anlades vid Seger forss, invid Hörkselfven. År 1847 anlades åter en profhytta vid Östra Born. - Norra Hörkens och Yxsjö koppargrufvor, tidtals bearbetade från 1720 och 1728; en profhytta anlades vid Smalkärn 1847. - Lombergs jernmalmsfält i nordvest, och Rundbergets i nordost. Norra Hörkshytte masugn i norr. - Högforss gård, i nordost; Högforss masugn; och jernbruk, med 1 hammare, 1 härd, 600 skeppund stångjernssmide af eget tackjern. - Norra Bredsjö, i nordost, 1/4 m. skatte. - Norra Bredsjö masugn, lyder under Granhult och Gammelbo bruk i Ramsbeg. - Ridkärns rödfärgsverk. - Vid fyra af ofvan nämda fem tackjernshyttor tillverkaes år 1846 tillsammans öfver 17,000 skeppund. Blott Salebo hytta, nu nedlagd, nämnes 1625. - De för ädlare metaller bearbetade verkens produktion är förut angifven 7).

7) Se sid. 46, 47


The above contents can be inspected in scanned images: 133, 134, 135

Project Runeberg, Thu Dec 13 14:59:21 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/thamoreb/ljusnars.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free