Beskrifning öfver Örebro län / 51. Nora Landsförsamling (1849) Author: Wilhelm Tham - Tema: Geography, Statistics, Västmanland, Värmland, Närke Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

51. Nora Landsförsamling, mellan Lindesberg i nordost och öster, Ervalla i öster, Axberg, Kihl och Tysslinge i söder, Karlskoga i sydvest, Grythyttan i vester, och Jernboås i norr. Arealen är 3,886 qvadratmil land, 0,480 vatten. Landet är bergigt, särdeles i norr och vester, der äfven sjöarne hafva 4 till 600 fots höjd öfver hafvet, och föga mindre i söder, der ännu landthöjder af 600 fot och deröfver finnas. Sjelfva hufvuddalen är temligen låg, från 300 fot ned till föga öfver 100; men också sluttar landet, nästan öfver allt, brant ned till densamma: den 295 fot höga Fåsjöns stränder stiga här och der till 4 eller 600 fot; från Wikern till Nora-sjön är lutningen 140 fot på föga öfver en half mils väg; från Norasjön

136

till Järle bruk sänker sig dalen likaledes 123 fot på en half mil, och det vid foten af höjder, som stiga till 614 fot. Också är berg och sand rådande jordmån. Förnämsta vattendraget är Fåsjön, som upptager Usken från nordvest, och utrinner i Norasjön, der Elflångens, Wikerns och Åsbosjöns vatten tillstöter från vester, förstärkt från Bälsjön i norr, samt Stensjön och Amten i söder; äfven Damsjön i söder har här sitt utlopp. Från Norasjön går Järleån först åt öster till Järle, derpå åt söder till socknens gräns mot Axberg, sjelf utgörande gräns mot Lindesberg och Ervalla. Ett annat vestligare vattendrag hör hit blott till en del, nemligen Rågrecken och Grecken, hvilka gå in åt Grythytte; Rösimmen i sydvest har sitt utlopp till Karlskoga.

Socknens folkmängd gick år 1840 till 5627, fördelade på 993 hushåll; hemmantalet är 163 1/2. Näringar äro åkerbruk, ej till hälften tillräckligt för ortens behof, samt skogs- och bergsbruk. Jernbruken hafva sin utskeppning på Stockholm. -- Landsvägarne från Örebro och Westerås sammanstöta nära staden Nora. Från denna utgår en landsväg till Wermland öfver Grythytte, och mindre vägar till Lindesberg, Jernboås, Dalkarlsberg och Karlskoga, samt Kihls socken. Vid den första af nämda tre landsvägar ligger Skärmarbo gästgifvaregård, 2 3/8 mil från Örebro, 1 1/8 från Nora; vid den andra Bondeby, 1 1/8 från Nora; vid den tredje Grecksåsar, 1 3/4 mil från sistnämda stad.

Noræskogh nämnes omkring 1314, såsom hörande till Strengnäs stift, men sedermera såsom utgörande en socken af Westerås stift; bergsrörelsen, som föranledt landets upptagande, räknar sina privilegier från nämda århundrade; kyrkoherdar äro kända från det följande, och kaplaner från 1590-talet. Ända till 1633 hörde större delen af Grythyttetrakten hit, ännu längre Jernboås och Hjulsjö. Församlingen har kyrka och presterskap gemensamma med Nora stad, och utgör med denna ett regalt pastorat af andra klassen.

Af gårdar och verk ligga äfven här en stor mängd nära till staden: Knutsberg, i vester, 1 1/8 mantal skatte, bergmästare-boställe.

137

Hagaby, i vester, 1/2 m. skatte, har haft jernbruk från Dr. Christinas tid till 1823, och har tillhört flera slägter, hvaribland sednast Stockenström, Heykensköld och Geijer, eges nu af en Wedberg. -- Bergsäng, i vester, 1/4 m. skatte, med gråstensbrott nära Gyttorp. -- Elfstorp, i söder, något öfver 1 m. skatte. -- Christinelund, i söder, 1/2 m. skatte. -- Pehrshyttan, längre i sydvest, 1/2 m. skatte; Pehrshytte masugn; och Pehrshytte grufvor, bland de vigtigare i länet. -- Vestra Sund, i söder, 3 m. skatte, tillhör en Wedberg. -- Östra Sund, 1 m. krono, kyrkoherdeboställe; och 1/4 m. krono, kaplansbol. -- Järle eller Yxe jernbruk, i öster, med 2 härdar, 2 hamrar, 933 3/10 skeppund stångjernssmide af eget tackjern, samt manufaktursmide; skall af Dr. Christina hafva varit ämnadt till bergstad, i stället för både Nora och Linde; har haft och har samma egare som Yxe gård i Lindesberg. -- Hammarby, äfven vid Järleån, 1/2 m. skatte, och Hammarby jernbruk, med 4 härdar, 3 hamrar, 1435 skeppund stångjernssmide, af dels eget, dels köpt tackjern; har tillhört slägterna Leijel och v. Schantz, eges nu af en Wedberg. -- Bornsby, i norr, med masugn. -- Risbacka, i norr, Rödfärgsverk. -- Klacka, Lerbergs och Timanshytte jerngrufvor, längre i norr, hörande till Klacka tingslag. -- Skofttorps, Åsbobergs, Mossabergs, Prestabergs, Fogdhytte, Nybergs och Skärhytte jerngrufvor, hörande till Nybergs ock Stribergs tingslag, i vester. -- Ringshyttan, Westgötehyttan, och Grecksåsars hytta, masugnar, allt vester ut. -- Stadra gård, i vester vid Grecken, 1/4 m. skatte; eges af en Hedblad, jemte dithörande Finnå jernbruk, inom Jernboås. -- Dalkarlshyttan i sydvest, 1/4 m. skatte; Dalkarlsbergs jerngrufvor, de vigtigaste i länet. -- Hvilare jerngrufvor, vestligare. -- Skrikarehytte och Elfhytte masugnar i sydvest. -- Snöbergshytte masugn, längst i sydvest, vid Rösimmen. -- Äfven Nora sockens nuvarande hyttor och bruk igenfinnas i 1625 års förteckning, jemte många mera eller mindre längesedan nedlagda; och man finner af densamma äfven socknens utsträckning vid denna tid, åtminstone till Svartelfvens dalgång i vester, och norr ut till och med Hjulsjö. Den äldre förteckningen af 1558 uppgifver, såsom under kronan hörande, 220 bergsmän inom Noraskoga socken.