Beskrifning öfver Örebro län / 43. Qvisbro socken (1849) Author: Wilhelm Tham - Tema: Geography, Statistics, Västmanland, Värmland, Närke Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

43. Qvisbro socken, mellan Knista och Karlskoga i norr, Nysund i vester, Skagershult i söder, Tångeråsa i sydost,

121

Edsberg i öster. Arealen är betydlig, 1,635 qvadratmil land, 0,117 vatten. Häraf hörer tillsammans 0,268 till Edsbergs härad. Denna del, som än genomflytes, än begränsas af Svartån, är mestadels jemn och bördig, med lerhaltig jordmån, utom hvad några åsar utefter nämda å och dess tillflöde från sjön Fränen upptaga i midten, Skagershultsmåssen i söder, Stormåssen i norr. Vestra delen, 1,367 qvadratmil land, 0,117 vatten, hör till Lekebergs härad, begränsas i vester styckevis af sjöarne Ölen, Björken och Teen, samt upptages hufvudsakligen af Kihlsbergen, hvilka dock här småningom aftaga i höjd, och öfvergå till skogsmark och hed. En mängd småsjöar finnas på bergens afsatser, och utrinna i alla rigtningar till Svartån, och de sjöar den bildar; störst är Multen, som utfaller genom Mullhytte-ån med 50 till 60 fots sänkning. -- Folkmängden år 1840 var 2,634 personer, fördelade på 501 hushåll; mantalen äro inom landslag 15 1/8 oförmedlade, i bergslagen 28 1/2 oförm., 27 3/4 förmedlade. Näringar äro åkerbruk, äfven på slätten knappt tillräckligt för ortens behov, samt skogs- och bergsbruk. Landsvägen från Örebro till Wermland går här fram i vestlig rigtning, och möter bergslagsvägen från Lekhyttan; mindre vägar gå till Skagershult åt söder, och åt norr till Ölsboda inom Nysund. Vid förstnämda landsväg ligger Storbjörboda gästgifvaregård, längst i vester, 4 3/4 mil från Örebro.

Quisbro cum annexa nämnes o. 1314.; annexet torde hafva varit Skagershult, ehuru detta i sednare tider förekommer såsom kapell under Wiby. Vid reformationen, eller tidigare, synes Qvisbro sjelf ha blifvit annex under Knista, hvilket det förblef till 1651, då det fick egen kyrkoherde. Nu utgör det ett konsistorielt pastorat af tredje klassen. Kyrkan, bygd 1662, reparerad 1830, ligger i östra delen, vid Svartån, nära Kråkforssen, och 3 mil från Örebro. -- Bland fornminnen nämnas Kybergs skansar, som skola vara uppkastade af Örebro borgerskap, under krig mot Danmark.

Bland gårdar och verk äro, på slättbygden: Qvisbro prestgård, 1/2 mantal krono, nära kyrkan, äfvensom -- Svenstorp, 1/2 m.

122

frälse. -- Westanby, i norr, med oljeslageri. Kalkstensbrott finnes på flera ställen. -- I bergslagen: Wekhytte masugn vid den å, som kommer från Fränen. -- Kronobergs eller Sirsjö jerngrufvor. -- Mullhyttan, med masugn, färgeri, stampverk, garfveri. -- Storbjörboda 1/2 m. skatte, lyder under -- Svartå jernbruk vid båda ändarne af Lilla Björken, med 7 härdar, 4 hamrar, 3975 skeppund stångjernssmide af dels köpt, dels eget tackjern, från den vid bruket liggande Björkhyttan, och med utskeppning på Stockholm och Göteborg. Det anlades på 1650-talet af en Grubb, har sedermera tillhört slägterna Falker, Stjerneld, Tersmeden och Fock. En del af verken har förr legat vid Kråkforssen, en del vid Munkforssen i Nysund, vid Letelfven. -- Guldsmedsboda jerngrufvor, söder om Svartå. -- Socknens trenne hyttor tillverkade år 1846 tillsammans 8650 skeppund tackjern.