Beskrifning öfver Örebro län / Skatter (1849) Author: Wilhelm Tham - Tema: Värmland, Västmanland, Statistics, Närke, Geography Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Örebro läns skattebidrag till det allmänna, i penningar, varor och arbetsbiträden m. m., utgjorde år 1843:

	För Städerna	För Landsbygden	Summa
Jordeboks- och hemmantals-ränta samt afrads-spannemål	290	131,800	132,090
Kronotionde-spannemål	--	33,420	33,420
Mantalspenningar	875	12,300	13,175
Lagmans- och Häradshöfdinge-ränta	--	4,603	4,603
Gerningsören	--	116	116
Tionde och hammarskattsmedel m. m.	--	56,250	56,250
Allmän bevillning:
Efter 1:a Artikeln: städ. 2,600. land. 39,834
-- 2:a och 3:e d:o: -- 11,682. -- 42,396
Bränvins-brännings-afgift	1,506	19,468	20,974
Rustning och rotering	1,260	34,450	35,710
Till Presterskap och kyrkobetjening	3,145	73,812	76,957
Fattigförsörjning	3,185	31,661	34,846
Skjutsskyldighet	2,893	43,697	46,590
Väghållning	2,745	49,183	51,928
Diverse utskylder och allm. besvär	13,240	25,080	38,320
Gemensamma för stad och land:
Chartae-sigillatae-medel			17,397
Öfverskotts-post-medel			2,208
Controll-stämpelmedel			84
	43,421	598,070	661,180

Härvid anmärkes, att summorna äro jemnade till fullt Riksdalerstal, och utförda efter afdrag af ordinarie och extraordinarie afkortningar, af hvilka de sednare, för dödsfall, fattigdom o. s. v., gingo till 10,500. Vid rustningskostnaden äro afdragna de till rustningens underhållande anslagna rusthålls- och augmentshemmans-räntor, uppgående till 56,350 R:dr. Skjuts och väghållning äro upptagna till ej fullt ³/₅ af det belopp som uppkommer, om man beräknar värdet af dessa besvär dels efter det sannolika antalet af dervid förspillda dagsverken, med afdrag af påräknad skjutslega, dels efter de beting som ofta ingås om skjutsskyldighetens utgörande. Båda dessa bördor träffa ojemnt: gästgifveri- och kronoskjuts bestrides å krono- och skattehemman öfverhufvud med 2 hästar på mantalet, men i somliga härader med 4, i andra, såsom Karlskoga, med 8. Hållskjutsen påkommer i Östra Nerikes fögderi öfverhufvud hvar 5:te vecka, i Karlskoga samt Nora och Lindes hvar 4:de, i Westra Nerikes fögderi hvar 3:dje; och somliga reservlag måste skjutsa en, till och med flera omgångar i veckan, andra slippa med några få gånger om året. Under titeln Diverse utskylder innefattas jagtkasse-, skogsplanterings-, kurhus- och krigsmanshus-medel, sterbhus-procent, inqvartering, byggnadsskyldighet å kyrka, prestgård, tingshus m. m.; och särskildt för städerna, saluaccis, spinnhus-medel, underhåll af styrelse och polis. Sjötullsmedel äro ej upptagna, emedan ortens andel ej kan beräknas: efter jemn fördelning öfver hela riket, skulle den stiga till 166,000 R:dr, hvilket dock torde vara för högt. Lika litet kunna åtskilliga andra indirekta utskylder, såsom utslags- och expeditions-lösen m. m. dylikt, beräknas.

Af länets hela skattebidrag erlägger landtbruket, med tillhörande binäringar, omkring 81 procent; bergsbruket omkring 11; qvarnar, sågar med flera verk och inrättningar på landet, 1; och städerna 7 procent. Ungefär 18 till 20 procent utgår i tjenstbarheter och arbetsbiträden. På hvarje innevånare i länet be-. löper sig p. m. 5 ¹/₄ R:dr, och på hvarje skattskrifven person p. m. 9 ¹/₆, utgörande värdet af 20 till 22 dagsverken.

Jemnförda med taxeringsvärdet, gifva skattebidragen följande medeltal för

	Taxerings- värde	Skatte- bidrag	Pro- portion
Landtbruk (hemman och lägenheter)	11,239,116	515,044	100 : 4,58
Ett mantal Säteri	(6,215)	(109)	(100 : 1,57)
-- -- Frälse	(3,700)	(128)	(100 : 3,56)
-- -- Krono och Skatte	(3,532)	(226)	(100 : 6,40)
Bergsbruk	3,371,128	70,910	100 : 2,10
Diverse verk o. inrättningar på landet	386,330	6,796	100 : 1,75
Landsbygden S:a	14,996,574	592,750	100 : 3,95
Städerna: hus, tomter och jordegor	1,369,126	631,200	100 : 2,80
S:a	16,365,700	631,200	100 : 4,04

De 29,980 R:dr, som härvid fattas i skatte-summan (se föreg. sid.), utgöras dels af bevillning af de personer, som ej tillhöra någon viss näring, dels af för stad och land gemensamma utskylder. -- Men det uppgifna taxeringsvärdet motsvarar på långt när ej det värde, hvartill egendomarne i verkligheten köpas och säljas; hela summan för landet torde kunna höjas till mera än dubbelt, eller 30 millioner, och för städerna till 1 ¹/₂ . Härigenom skulle uppstå följande förhållanden mellan länets grundkapital och beskattning:

För landtbruket i allmänhet			som 100 : 2,29
Särskildt för 1 mantal	säteri	som 100 : 0,87
-- -- --	frälse	-- 100 : 1,78
-- -- --	krono- o. skatte	-- 100 : 3,20
För Bergsbruket			som 100 : 1,05
-- Diverse verk och inrättningar på landet			-- 100 : 0,87
-- Landsbygden i allmänhet			-- 100 : 1,98
-- Städernas hus, tomter och jordegor			-- 100 : 2,56
-- Hela länet			-- 100 : 2,10

Af ofvanstående visar sig, huru ojemnt skatternas tyngd är fördelad, och huru mycket mera de träffa skattejorden än den privilegierade. Ännu större blir ojemnheten, om enskildta hemman med hvarandra jemnföras, enär de flesta skatter utgå efter hemmantal, under det ett hemman kan i värde öfverstiga ett annat, äfven ett af samma natur, ända till 20 gånger och mera. Särskildt försvåras indelade hemmans ställning genom det ofta högst olägliga sättet för räntornas utgörande, och särskildta orters genom öfverdrifna prestationer för skjutsning, väghållning, brefbäring m. m. ⁷).

⁷) Ofvanstående statistiska data äro åter hemtade ur Top. Stat. Uppgifter.

Örebro län innehar 12:te ordningsrummet bland samtliga läner i riket; det är till storlek det 15:de, till folkmängd det 13, till medelbefolkning på qvadratmilen det 12:te; till produktion och medelafkastning af spannemål öfverhufvud det 15:de, men om hvete, råg och korn hufvudsakligen afses, det 10:de, och till produktion af potatis det 15:de; till produktion af jernmalm och tackjern det 2:d ra, af stångjern det 3:dje; till antal af socknar det 17:de, af pastorater det 15:de; till hemmantal det 12:te, till taxeringsbelopp det 13:de, till statsbidragens samtliga belopp det 10:de. Man måste dock vid alla dessa, för öfrigt blott approximativa bestämningar för länets rang bland de öfriga, ihågkomma att det består af tvenne helt olika delar, landslag och bergslag; att den förra, för sig betraktad, skulle intaga ett i förhållande till sin vidd högre rum i afseende på befolkning, spanmålsafkastning m. m., och bergslagen, likaledes i förhållande till sin vidd, ett relativt högre rum i anseende till metallisk produktion.

Örebro läns sigill innehåller en krönt, tvådelad sköld, med Nerikes vapen öfverst, två pilar mellan fyra rosor i rödt fält, och nederst, för bergslagerna, Westmanlands tre brinnande berg i hvitt fält; omskriften är den för alla län, hvart för sig, vanliga.