Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanaler - Södertelje kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svängbro å vägen till Wäddön nära Ortalaviken. Hela kostnaden
steg till ungefär 446,500 R:dr. Beräknad att bespara kustfartygen
en lika lång som svår väg mellan de yttre skären,
eller i Ålands haf, och äfven för en skärgårdsflottas möjliga
behof af säker passage inomskärs, har denna segelled haft en
stigande trafik att förete. Den begagnades under åren 1838-41,
då ännu ingen afgift uppbars, af 345 intill 488 fartyg
årligen, och derpå af följande antal, under åren
Betalande fartyg. Afgifter.
Omätta
Lastade. Läster. Olastade. Läster. båtar. R:dr sk. rst.
1842-44 p. m. 216 2,901 206 2,860 23 490: 1. 9.
1845-47 p. m. 249 4,348 248 4,360 21 743: 25. 4.
1848 369 5,117 368 5,230 28 868: 21. 4.
1849 428 6,300 421 6,480 16 1,065: 16. -
Hvartill ännu några år kommo några dels kronans, dels
enskildta fartyg, som ej betalade afgifter.
Åt Mälare-sidan, på gränsen till Upsala län, och hörande
till båda länen, äro Fyrisån i sitt nedersta lopp, samt
Erikssund och Stäket, alla i sednare åren upprensade, med
bidrag af allmänna medel, men företaget har utgått från Upsala
län, såsom det ock varit dess ena stad och dess landsbygd
till mesta nyttan. Mälarens båda utlopp, af hvilka egentligen
blott Söderström är af någon vigt för trafiken, falla inom
Stockholms stad, och hvad för genomfartens befrämjande,
åtminstone i sednare tider, blifvit gjordt, har skett på stadens
bekostnad.
Slutligen har Mälaren ännu ett konstgjordt utlopp genom
Södertelje kanal, den mest betydande i länet. Den förbinder
de tvenne långt inskjutande Södertelje- och Järnafjärdarne,
eller närmare Lina- och Egelstavikarne. Troligen har
mellan nämda fjärdar något naturligt sammanhang i uråldriga
tider egt rum. Att återställa detsamma skall först Engelbrecht
ha försökt; det fortsattes och utfördes till en del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
