Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Djurgården - Ahlberget - Alnäs - Bergsjölund - Biskopsudden - Byströms villa - Djurgårds manege - Djurgårds theater - Djurgårds vauxhall - Eolskulle - Fjeldstuen - Friesens park - Gröndal - Johannisberg - Listonhill - Ludvigsberg - Manhem - Manilla, nedra och öfra - Oakshill - Pohlsro - Rosendal - Rosenvik - Sevilla - Skansen - Stärkelsebacken - Täcka udden - Waldemarsudden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Porten, f. d. äfven Lusthusporten, vid ingången till den särskildt s. k.
Djurgården, gammalt och ryktbart värdshus, grundadt 1692. –
Theaterhuset, från 1795, grundadt af aktören de Broen, disponeras nu af
Deland; här gifvas under sommartiden mycket besökta representationer. –
Davidsberg, från 1835, med Schweitzeri. – Sevilla, från 1843, tillhör
Lifmed. Sæve. – Prof. Byströms Villa, anlagd på en af framl.
Konungen till konstnären skänkt grund, och bygd i sydländsk stil,
innehåller hans ännu oförskingrade konstskatter; erbjuder en härlig utsigt
åt flera håll. – Skansen, på en höjd, der för några decennier sedan
öfningar i skansanläggning företogos af dåvarande arffursten, sedermera
bebygd af en Burgman, tillhörde 1849 grossh. Fredholm, och är
märkvärdig för djerfva anläggningar på branten af klippan. – Pohlsro
från 1829; Manegen, nyligen ombygd; Ludvigsberg eller Vauxhallen,
för dansnöjen, grundad 1832; allt vid Slätten eller mot Hasselbacken. –
Rosenvik, vid Saltsjön, tillhörde 1849 Medic. Råd. af Pontin. –
Stärkelsebacken, med 2 lägenheter. – Ahlberget, äfven med flera
lägenheter, hvaraf den största 1849 tillhörde grossh. Silfverberg. –
Oakshill, bebygdt af Blom, tillhörde gr. Lewenhaupt. –
Waldemarsudden vid Saltsjön, med oljeqvarn, innehades under K. Gustaf
III:s tid af Maister, sednare af grossh. Fries, 1849 af Bergman; Biskopsudden
eller Bergsjölund, har kanske varit det först bebygda ställe på
ön, tillämnades af K. Carl X till plats för ett lustslott, innehades vid
Gustaf III:s tid af frih. Sprengtporten, sednare af Fries, som härinvid
anlade en vidsträckt, ännu efter honom uppkallad park, slutligen af Bergman;
är sedan 1838 utan åbyggnad; här landsteg nuv. Kronprinsessan
först på Svensk jord. – Listonhill, vid Saltsjön, grundadt af Engelska
Envoyén Liston 1790, tillhörde 1849 Dir. Arvedsson. – Alnäs. –
Manilla, f. d. Tolförsholmen, under sitt nya namn grundadt i K. Gustaf
III:s tid af Spanska Ministern Carral, en tid bebodt af skalden
Oxenstjerna, sedermera deladt i: Lilla eller Nedra Manilla, nu tillhörigt
frih. Kræmer; Manilla holme, der nuv. Drottningen först beträdde Svensk
jord; derinvid ligger Manhem, med det år 1808 af Borg grundade
institutet för döfstumma och blinda; Öfra Manilla, köpt 1818 af framl.
Konungen, tillhör nuv. Konungen, som nyligen upplåtit en del deraf till
besagda institut. – Täcka Udden, f. d. Rytterholmen, fick sitt nya
namn af C. G. Tessin, tillhörde först Dassau, gick derpå igenom flera
händer, egdes sednast af grossh. Palm. – Johannisberg, bebygdt från
1808, tillhörde 1849 Beskow. – Eols kulle, vid Wärtans början,
bebygdt af Thorshell, tillhörde 1849 Erlin. – Gröndal, nära Djurgårdskanalen
och Isbladsträsket. – Rosendal, vid Brunnsviken, f.d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
