Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 46. Lagga socken - Lagga socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46. Lagga socken, längst i nordvest af häradet, mellan
Knifsta i sydvest, Östuna i sydost, Almunge och Funbo i
norr, Danmark i nordvest, upptager 0,445 qv. mil land; dels
slätt och äfven sidländt mot Funbo-ån, som ett stycke väg
utgör nordvestlig gräns, och kring den deri utfallande Lagga-ån,
som kommer i nordvestlig rigtning från Östuna; dels ock
bergländig eller kullig skogsmark mot söder, norr, och särdeles
nordost. Rådande jordmån och näringar äro desamma som
i Östuna. Hemmantalet är 42 1/4 förm., hvaraf 9 skatte, 3 5/8
krono, 29 5/8 frälse, till en del under säterier; fastighetsvärdet
för år 1848 var 231,675 R:dr. Folkmängden år 1815 var
867, år 1840: 849 på 165 hushåll, år 1848: 878. –
Roslagsvägen från Upsala går på södra sidan om Lagga-ån, i
nordostlig rigtning från Danmark till Östuna, genom Marma
gästgifvaregård, 6 3/4 mil från Stockholm, 1 1/2 från Upsala;
från sydvest möter en väg från Knifsta; en utgår åt norr till
Funbo, förbi kyrkan, der en annan från Östuna möter, 1/4 mil
norr om Marma, ej fullt 1/2 från länsgränsen. Närmare denna
ligga de ryktbara Mora ängar, kronan tillhöriga.
Laggahæred, äfven Lafgeredh, nämnes oftare i 13:de och
14:de seklerna, 1314 såsom prebende för Upsala kapitel; dess
kyrkoherdar förekomma likaledes såsom kaniker ända inpå
1400-talet, och namnen kanikängen, kanikhagen m. fl., i närheten
af kyrkan, bära samma vittnesbörd. Nu utgör socknen
med Östuna ett konsistorielt pastorat af 2:a klassen; kaplaner
nämnas från 1593. Kyrkan är af okänd ålder, oftare reparerad,
såsom 1814-16, men hade 1829 ännu målningar i
hvalfvet. Runstenar förekomma i kyrkan, och flerstädes i mellersta
bygden. Socknens största märkvärdighet är besagda
Mora ängar, fordom skådeplats för Svenska konungaval. Af
de stenar, som deraf bevarat minnet, äro nu blott några få
qvar, ej ens alla med dithörande inskrift, och alla i sednare tider
sammanletade i nejden, samt förvarade under ett litet år 1770
uppfördt stenhus. Med säkerhet känner man 7 konungaval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
