Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertelje sjö- och uppstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
273
gemål Ragnhild, hvars namn ock är fästadt vid en källa öster
om staden. Under hela medeltiden synes denna stad hafva
bibehållit ett vigtigt rum bland de samtidiga, eller småningom
uppstående Mälarstäderna, såsom varande, med sin dubbla segelfart,
äfven efter det mellanliggande vattendragets uttorkande,
en nederlagsplats för deras utrikes handel, och en handelsort
för skärgården;, ehuru Stockholms uppkomst och tillvext hämmade
Teljes, så som de öfriga småstädernas blomstring. Ej
heller har staden varit utan vigt för rikets offentliga förhållanden:
kyrkliga möten äro här hållna 1279 och 1380, verldsliga
1328, 1438, 1439, 1481, 1488, 1491, 1516. Stadgar
och bref, af Konung och Råd, äro här utfärdade 1340,
1345, 1380, o. s. v. »Telge slott», äfven Carlholm kalladt,
fanns till K. Gustaf I:s tid, beläget vid Linasundet, och namnet
»Telge län» förekommer. För öfrigt har troligen Telje, såsom
andra Mälarstäder, lidit af de inre oroligheter, som framkallade
eller åtföljde främmande regenters välde i landet; att
första försöket till segelledens återställande mellan vattnen tillhör
samma tid, är förut nämdt.
Närmast efter den s. k. Medeltidens slut visar sig Telje
ej såsom särdeles betydande; det bidrog föga till de skattegärder,
som K. Gustaf upptog, och synes likaledes föga ha
deltagit i seklets riksmöten. Det har dock sannolikt fortfarande
varit nederlagsplats för en del af Mälarhandeln, hvaribland
för bergverksprodukternas afsättning på Nyköping, och
äfven på främmande orter, likasom det ock deltagit i det Norrländska
strömmingsfisket, som Mälarstäderna idkat inpå 17:de,
till en del inpå 18:de seklet; år 1547 utfärdades ett bref om
stadens marknadshandel, med afseende på köpmäns, bönders
och skärkarlars obillighet mot hvarandra. En Kungsgård fanns
vid denna tid inom staden. Hertig Carl, till hvars furstendöme
hela trakten hörde, förnyade stadens privilegier 1580
och oftare (1584, 93, 99), äfvensom nästföljande regenter efter
honom (1612, 16, 19, 28, 31, 34), men ej utan in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
