- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Stockholms län /
Befolkningsförhållanden

(1850) [MARC] Author: Wilhelm Tham - Tema: Uppland, Stockholm, Geography, Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Om först uppgifna förmedlade hemmantal för landsbygden, ungefär 4,039, fördelas på dess areal, skulle uppstå ett medeltal af 60 mantal på qvadratmilen; men Färentuna fögderi särskildt har p. m. 102, Erlinghundra 90, Sollentuna 80, Sjuhundra 70, Åkers 55, Närdinghundra 40, Södertörns 48 hemman på en qv. mil. -- Fördelar man landsbygdens areal på 110 socknar, erhålles till medeltal för en sockens vidd 0,61 qv. mil; men huru olika förhållandet är på olika orter, synes bäst af följande tabell:

Fögderi Areal
i qv. mil.
Socknars Socknar med areal af
antal. medelvidd. öfver 4
qv. mil.
1/2--4. 1/5--1/2. under
1/5
Färentuna 1,898 8 0,23 0 0 5 3
Sollentuna 5,678 15 1/2 0,36 0 4 6 5 1/2
Erlinghundra 8,327 22 1/2 0,37 0 2 1/2 18 2
Åkers 10,301 13 0,79 4 6 ? 3 ? --
Sjuhundra 10,319 14 0,73 4 5 4 1
Närdinghundra 14,589 13 1,12 7 5 1 0
Södertörns 15,988 24 0,66 5 7 8 ? 4 ? 4)

4) För arealen af Åkers och Södertörns fögderiers kapell-socknar finnas ej fullständiga specifika uppgifter.

Österhanninge pastorat, med 4 socknar, är 1/6 större än hela Färentuna fögderi; Börstils, med 2 socknar nära hälften större, och Wermdö, med 6 socknar, mera än dubbelt så stort som nämda fögderi.

Stockholms läns folkmängd uppgifves för år 1772 till 98,631, för 1800 till 96,280, för 1810 till 96,688. Med större tillförlitlighet äro för det sista tredjedels seklet följande uppgifter att tillgå, öfver både hela länets, och dess särskildta landsbygders, samt städernas folkmängd:

Folkmängd.
1815. 1840. 1845. 1848.
Hela länet 97,345 110,279 113,310 113,108
Landsbygden i Upland 72,426 81,939 84,145 83,847
D:o i Södertörn 20,477 23,634 24,335 24,505
Städerna i Upland 3,466 3,550 3,606 3,543
Södertelje stad 976 1,156 1,224 1,213

Man ser att tillvexten är högst obetydlig, p. m. för år 0,54 procent å landet, 0,29 i städerna. Och dock tillhör den mera de 25 åren från 1845 till 1840, än de följande, och minst de sista 3 åren, då tvenne års missvexter, genom minskning i lefnadstillgångar, och ökad utflyttning till andra orter, åstadkom, särdeles för de mellersta, vestra och södra orterna, en nedsättning i folkmängden, eller stagnation i dess tilltagande. Ständigt verkande hinder för detta sednare äro: att den tjenande ungdomen, för erhållande af bättre vilkor, blott alltför mycket flyttar från land till stad, mest till hufvudstaden; samt att jordegare, äfven af allmogen, för att minska brukningskostnaden, alltmera antaga statfolk i stället för landtbönder, till och med arbetare för vissa tider anställda, i stället för stadigt tjenstefolk, hvarigenom bergningsvilkoren afknappas, och fattigdom, elände, och dödlighet tilltaga. Allt detta gäller mest i hufvudstadens närhet, och i samma orter, der äfven odlingens af gammalt upphunna, relativt höga, ståndpunkt lemnar mindre utrymme än annorstädes till nya upptagningar och nya bosättningar. Från 1815 till 1840 ökades befolkningen i alla fögderierna, men i Erlinghundra blott med ungefär 5 procent, i Färentuna och Sollentuna med 10, de nordligare fögderierna med 12, i Södertörn med 14. Under åren 1841-1845 minskades folkmängden i Erlinghundra fögderi, 1846-1848 i Färentuna.

Fördelar man 1845 års folkmängd för landsbygden på 110 socknar, erhålles ett medeltal af 986 personer för hvarje socken; fördelar man den på arealen, blir medium 1,616 personer på qvadratmilen. Men båda delarne förete sig temligen olika för olika orter, i följd dels af äldre eller yngre, dels af mera eller mindre uppdrifven kultur; såsom af följande tabell kan ses:

Folk-
mängd.
Medel-
befolkning.
Maxima och Minima
för år 1848.
för år
1845.
a)
på socknen.
b)
på qv. mil.
a) b)
Färentuna 5,216 652 2,754 Ekerö 1,009 Skå efter
nära 4,000
på qv. m.

Gräsö efter
ungefär 1,000
på qv. m.

Hillersjö 294
Sollentuna 12,032 776 2,119 Solna 1,245
Angarn 232
Erlinghundra 14,605 644 1,741 Husby Långhundra 995
S:t Olof o. S:t Per 566
Åkers 16,208 1,246 1,573 Wermdö 3,185
Bo 387
Sjuhundra 16,978 1,212 1,645 Wäddö 2,449
Malsta 338
Närdinghundra 19,106 1,469 1,309 Börstil 3,062
Singö 459
Södertörn 24,335 1,013 1,522 Sorunda (1840) 2,144
Nacka o. Erstavik (1840) 408

Slutligen räknade landsbygden år 1845 p. m. 26 personer på hvarje hemman, men det nordligaste fögderiet särskildt 33 till 34.

Hushållens antal år 1840 var å landet 19,853, i städerna 971, så att 5 till 6 personer p. m. utgjorde ett hushåll, i städerna särskildt 4 till 5. Ingångna äktenskap under åren 1816-40 voro 877 p. m. för år, under 1836-40 p. m. 791, under 1841-43 p. m. 790, en minskning, som i bredd med tilltagande folkmängd, måste härröra af försvårade bosättningsvilkor. Antalet af personer som lefde eller lefvat i äktenskap förhöll sig år 1840 till hela folkmängden, å landet som 1 till 3, i städerna som 1 till 2,5, men utgjordes på sednare stället af enkor till nära 1/4, på förra stället blott till 1/7 à 1/8. Födde voro under åren 1836-40 p. m. 127 personer i städerna, 3,121 å landet; döde voro i städerna 146, å landet 2,788 p. m. för år. Men i följd af inflyttningar från annat håll hade tillvexten, som ofvan år visadt, förhållit sig annorlunda, så att å landet p. m. för år tillkommit 502 personer, i städerna 10, och från 1841 till 1845 p. m. 606 å landet, 25 i städerna. -- Proportionen mellan mankön och qvinkön bland landsbygdens befolkning var år 1840 som 50 till 54, bland städernas som 21 till 25, ehuru mankönets nativitet var öfvervägande, i proportion af 79 till 75, men ock dess mortalitet i proportion af 71 till 67. Af de årligen födda voro i städerna hvar 8:de till 9:de, å landet hvar 15:de oäkta. -- Af hela befolkningen slutligen voro ungefär 32 på hundrade under 15 år, 60 mellan 15 och 60 år, ej fullt 8 öfver 60 år.

Fördelning efter stånd och yrke låter sig ej uppgöra, emedan mången idkar flera yrken på en gång. År 1840 beräknades de som innehade embete eller tjenst, till 1,983, hvaribland 1,202 militärer med gemenskapen; de som från embete eller tjenst tagit afsked, voro 1,980; studerande 990; privates betjening utom yrkena 471; de som idkade handel, sjöfart och handtverk, 2,162; bruks- och fabriksidkare 1,316; landtbrukare utom allmogen 3,622; allt utom qvinnor, och barn under 10 års ålder. Till bondeståndet räknades 27,585 män, hvaraf 3,571 voro bönder å egna hemman, 2,007 å andras, 3,045 jordtorpare, 1,940 stattorpare, 5 bergsskattetorpare, 146 skärbönder, 161 nybyggare sedan förra qvinqvenniet, 9,535 söner af allmoge i allmoges tjenst och öfver 15 år, 3,860 mellan 10 och 15 år, 1,693 arbetsföre och 460 vanföre backstugu- och inhyseshjon, 1,162 åldrige som lefde på undantag eller i sambröd med sina barn. Allmogens qvinnor voro 27,786, dess barn af båda könen under 10 års ålder 17,087. Samtliga de mera eller mindre arbetsföre af de vanligen så kallade närande klasserna kunde man beräkna till 60 procent. -- Af hela länets 20,824 hushåll ansågos 1,847 ega mera än hvad de till sitt uppehälle behöfde, 13,529 hade detta jemnt upp, 4,519 behöfde delvis understöd, och 929, utgörande kanske 3 till 4,000 personer, måste helt och hållet försörjas af andras medel. Enligt mantalslängderna af 1849 voro å landet, bland 108,115 personer, 47,742 fria från utskylder, eller 44 af 100, i städerna voro, bland 5,102 personer, 2,265 skattefria, eller 44,4 på 100.


The above contents can be inspected in scanned images: 43, 44, 45, 46

Project Runeberg, Thu Jun 3 15:21:32 1999 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/thamstoc/demograf.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free