- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Stockholms län /
Bergsbruk

(1850) [MARC] Author: Wilhelm Tham - Tema: Geography, Stockholm, Statistics, Uppland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Bergsbruket är inskränkt till trenne fögderier, två i norr och ett i söder, och hvad de första materialiernas produktion angår, till några få socknar; och dessa materialier förbrukas blott i ringa mån inom orten, hvaremot andra hemtas från angränsande trakter, och hvad särskildt de norra fögderiernas bergverk beträffar, från Dannemora gruffält i Upsala län. Men just det höga värdet af den derifrån hemtade malmen, det väl vårdade och ständigt förbättrade sätt, hvarpå den tillgodogöres, och det stora kapital som i och för yrket sättes i omlopp, hafva sedan århundraden gjort bergsrörelsen i denna trakt högst betydande och vigtig. Om ej alldeles samma förhållanden ega rum i det sydligaste fögderiet, företer deremot dess förnämsta gruffält en så mycket större rikedom på råämne, hvilket likasom de nordligare fältens, mest förbrukas af Norrländska och Finska jernverk, hvaremot de få bruksinrättningar, som i Södertörn dels hafva funnits, dels finnas, användt eller använda materialier från Westmanland. Hela rörelsen är, sedan äldre tidtals försökta anledningar till ädlare metaller blifvit öfvergifna, inskränkt till jernproduktion i alla dess grader.

Förnämsta jernmalmsfältet i länets norra del är Herrängs med Lapp-, Långskärs- och Markdals-grufvorna, alla i Häfverö socken, och i närheten af hafvet. Deras bearbetning är sannolikt gammal, men har ej oafbrutet fortgått; på 1820-talet var den afstannad, men upptogs åter. Produktionen har derpå betydligen varierat, steg under åren 1838-42 p. m. till 23,522 Skepp. viktualievigt för året, hvaraf 3,000 för Markdals grufvor; och var under åren 1843-46 p. m. 8,915 Skepp. för de egentliga Herrängs-, 5,576 för Lapp-, Långskärs- och Markdals-grufvorna tillsammans, de sista dock under de 2 sednare åren ej särskildt nämnda. År 1847 slutligen erhölls vid alla fälten tillsammans 16,927 Skepp. vikt. vigt. Det mesta af denna malm föres till Norrländska masugnar, något till Finska, båda delarne sjöledes.

I Hargs socken ligger Björsta grufva, hvars bearbetning ock varit underkastad flera vexlingar, och som i sednaste tider 1843-47 blott producerat p. m. 755 Skepp., och år 1847 särskildt 486 Skepp. vikt. vigt, till godo för Hargs bruk. Mera betydande, likasom mera stadigt bearbetadt, är Wigelsbo gruffält i Walö socken, ett bolag tillhörigt, hvilket fält under åren 1838-42, med inberäkning af några mindre grufvor i Börstils socken under samma ego, gifvit p. m. 18,160 Skepp., 1843-47 p. m. 19,061, och 1847 särskildt 21,702 Skepp. Denna malm afyttras mestadels till Norrland; likaledes åtminstone delvis, den som erhålles ur några andra tidtals bearbetade grufvor i Walö, Forssmark, Börstil och Hökhufvud, tillhöriga Österby bruk i Upsala län, Kilaforss i Westernorrland o. a. De gåfvo tillsammans under åren 1838-42 p. m. 1,512 Skepp. årligen, 1843-47 p. m. 2,497, men år 1847 särskildt blott 915 Skepp. vikt. vigt. -- Sistnämda års hela produktion af jernmalm i länets norra del var 40,030 Skepp. vikt. vigt, motsvarande 34,833 Skepp. tackjernsvigt.

I Södertörn är Utö jernmalmsfält det mest betydande, troligen lika gammalt till bearbetning, som gifvande. Det omfattar en stor mängd grufvor, af hvilka dock år 1847 blott Stor- och Finngrufvorna varit under behandling, men med stort antal arbetare, med goda anläggningar till uppfordring, och sedan ett tiotal af år, med användning af ångkraft. Produktionen har emellertid under det sista decenniet ej litet varierat, men p. m. uppgått under åren 1838-42 till 69,561, och 1843-47 till 79,128 Skepp. vikt. vigt eller 66,357 Skepp. tackj. vigt för året, samt år 1847 särskildt till 82,163 Skepp. tackj. vigt. Sistnämda år utfördes 33,551 Skepp. vikt. vigt till Norrland, mestadels till gruf-bolags-intressenternas egna masugnar, 13,734 till Nyköpings, Linköpings, Kalmare, Kronobergs och Elfsborgs läner, 16,900 till Finland.

Slutligen hafva gamla jernmalmsanledningar i Öfver-Järna och Wårdinge socknar äfven i sednare åren tidtals varit bearbetade, dock blott de förra med någon framgång år 1839, då de lemnade 14,199 Skepp. vikt. vigt, och 1847, då 8,000 Skepp. tackj. vigt erhöllos, hållande 70 à 80 procent. Denna malm har varit begagnad vid gjuterier i Nyköpings och Linköpings län. -- Samtliga jernmalmsproduktionen inom länet uppgick 1847 till 124,996 Skepp. tackj. vigt. Blott fyra af rikets öfriga län hade större produktion att uppvisa. Men minsta delen gjordes inom orten till godo genom förädling.

Länet hade år 1847 blott 5 masugnar, Länna i Almunge, för Wattholma bruk i Upsala län; Wellnora i Knutby, för Rånäs i Fasterna; Edsbro i socknen af samma namn, för Schebo, och för Ortala i Wäddö; Bennebol i Bladåker, för Harg; och Berkinge i Forssmark, för Forssmarks bruk; den sistnämda hade dock på några år ej varit begagnad, och äfven de andra äro vanligen ej alla i gång på samma år. I medeltal hade under de sednaste 5 åren blott 2 till 3 masugnar varit i gång, och tillsammans blåst 285 dygn, samt tillverkat 7,772 Skepp. tackj. vigt på år, 220 mera än under föregående qvinqvennium; medelvinsten för dygn hade varit 27 1/5 Skepp. Särskildt år 1847 tillverkades, vid 3 masugnar, 11,555 Skepp. med en medelvinst för dygn af 24 4/5 Skepp. Produkten användes mestadels inom länet, jemte annan utifrån hemtad, såsom ej ensam för sig tillräcklig för ortens egna inrättningar till ytterligare förädling. Så hemtar Forssmarks bruk numera sitt tackjern från Harnäs i Upsala län, Harg en del från Hillevik i Gefleborgs län; Nyqvarns jernbruk i Turinge socken, hvilket ej har egen masugn, hemtar tackjern från Westmanlands län. -- Kronans lösningspris för tackjern från Wellnora var år 1847 bestämdt till 12 R:dr, för Berkinge till 10 1/2, för Edsbro, Bennebol och Länna till 10 R:dr för Skepp.; likaledes för år 1849. -- En obetydlig tillverkning af gjutgods eger rum vid länets masugnar, uppgifven under de sista 5 åren till p. m. 97 Skepp., för år 1847 till 135 Skepp. tackj. vigt.

Stångjernsbruken inom länet äro de redan nämda sex, Rånäs, Ortala, Schebo, Harg, Forssmark och Nyqvarn. De räkna tillsammans 19 härdar. Det privilegierade smidet är 9,085 Skepp., utom 2,390 dels frälse, dels recognitionssmide; årliga tillverkningen var under åren 1838-42 p. m. 12,567, och 1843-47 p. m. 11,677, samt 1847 särskildt 12,163 Skepp., allt bergsvigt. Vid Rånäs, Schebo, Harg och Forssmark användes uteslutande eller delvis Wallonsmide, och dessa bruk dela med Upsala läns den förnämsta rangen inom riket, i anseende till materialiernas godhet och på vetenskapliga grunder stödda användning, till produkternas deraf följande höga värde, och den af konjunkturer oberoende efterfrågan hufvudsakligen från England, samt till alla anläggningars storartade karakter. -- Kronans lösningspris för år 1847 var för Rånäs 28 R:dr, för Forssmark 25, för Schebo och Harg 23, för de öfriga verken 15 1/2 R:dr för Skepp.; likaledes för år 1849, utom att det sist anförda priset var nedsatt till 15 R:dr.

Jernmanufaktur-verk för åtskillig slags tillverkning finnas vid länets fordna eller nuvarande bruk: vid Forssmark är en stålugn anlagd 1844; vid Johannisforss i dess närhet, och under samma ego, tillverkas vagnsfjädrar, axlar, svanhalsar m. m., mycket värderade för sin godhet; vid Schebo finnes valsverk för jernplåtar; vid Wira i Kulla tillverkas liar, yxor, knifvar m. m ; vid Bränninge i Tveta, billar, plogar, spadar, yxor, hästskor o. s. v.; vid Nyqvarn slutligen finnes stålugn, samt räck- och spikhammare. En länge i Norrtelje befintlig gevärsfabrik, af gammalt i förbindelse med Ortala bruk, är sednaste åren småningom nedlagd. Samtliga jernmanufakturen uppgafs för åren 1838-42 till p. m. 1,545 Skepp., för 1843-47 till p. m. 856, och för 1847 särskildt till 773 Skepp., allt bergsvigt. -- Jernverken utföra sina produkter till Stockholm. Samtliga värdet af dessa produkter och af gruffältens torde väl tillsammans kunna anslås till minst 1 million R:dr.

Af öfriga mineraliska alster brytes kalksten på Rådmansön till qvarnstenar, i Börstil till grafvårdar o. a., vidare flerstädes i Wårdinge, på ön Karta under Fållnäs i Sorunda, der betydliga qvantiteter kalk årligen brännes, och utföres sjöledes till Stockholm o. s. v.; granit brytes i Solna och på Svartsjölandet till byggnadsmaterialier, å Resarön i Österåker till erhållande af fältspat och qvartz för Rörstrands postlinsbruk m. m.


The above contents can be inspected in scanned images: 65, 66, 67, 68, 69

Project Runeberg, Thu Jun 3 17:21:32 1999 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/thamstoc/gruvor.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free