- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Stockholms län /
Kultur, moralitet, språk

(1850) [MARC] Author: Wilhelm Tham - Tema: Geography, Uppland, Stockholm, Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

För bedömande af folkets moralitet gifver brottmålsstatistiken åtskilliga data, blott alltför osäkra, dels i följd af de förändringar, som småningom gjorts gällande vid tabellernas uppgörande, dels och mest derföre, att de flesta åtminstone gröfre förbrytelser, som i länet begås, föröfvas i hufvudstadens närhet, och af personer från densamma, eller af andra, länet ej tillhörande, oftast kringstrykande personer. År 1846 räknades 1 för »brott eller förseelse» anklagad på 164 personer i landsbygden, 1 på 36 i städerna; och 1 sakfälld på 208 å landet, 1 på 47 i städerna; för »brott» anklagad räknades 1 på 265 å landet, 1 på 76 i städerna, och sakfälld 1 på 322 å landet, 1 på 84 i städerna. Förhållandet mellan man- och qvinkön var i sistnämda fall nästan som 4 till 1 å landet, och som 10 till 1 i städerna. De gröfre brottens antal är öfverhufvud i aftagande, till någon del i följd af den minskning i fylleri, som de sednaste missvexterna, med åtföljande höga spannmålspriser, kanske mer än nykterhets-inrättningar och polisåtgärder, åstadkommit.

Allmogens karakter företer i detta vidsträckta, till läge och natur på mera än ett sätt inom sig olika län, mången olikhet: från slättbondens rätt Upländska tröga allvar, till skärbondens lifliga och djerfva omtanka; från den sjelfegande bonden, med dess större sjelfständighet, till frälsebonden, eller jordtorparen, eller den nästan blott för andra arbetande stattorparen, eller den för dagen lefvande dagsverksdrängen; från den till lefnadsvanor förfinade grannen af hufvudstaden, till den aflägsnare, ännu vid förfäderns vanor fästade verklige bonden. Bruks- och grufarbetaren har äfven här något af den på gammal häfd grundade bättre ställning, och dermed följande större sjelfkänsla, som är de s. k. Dannemora-verken i allmänhet egen. Ortens militär delar den öfriga Upländska soldatens och dragonens goda namn. -- I folkspråket har man anmärkt tvenne munarter inom länets andel af Upland: inom Frösåkers härad, den för det fordna Tiundaland egna, med dess skarpa betoning af en viss stafvelse i ordet eller satsen; och Attundalands samt den mellersta och södra Roslagens i uttalet långsläpiga munart, utan bestämd tonvigt på någon stafvelse, men med egenheter i vokalljuden 6); hvartill kommer, i Södertörn, Södermanländskan, med sin omtalade renhet, dock här delande med Roslagens, eller med sjelfva hufvudstadens dialekter, mera än en afvikelse från skrifspråkets reglor; och alla tre ej utan påminnelser om det gamla folkspråket.

6) Så uttalas t. ex. a nästan som ä, i Roslagen lägges h framför begynnelsevokal, der det ej behöfs, och tvärtom, o. s. v.

Folkets bildning anses vara i stigande, om också närmast hufvudstaden i förbindelse med förslappad sedlighet, dock i det hela till godo. Folkskolor lära numera finnas i alla socknar, en del stiftade, eller i större eller mindre mån underhållne genom enskildta donationer, äfvensom flera bruk eller större gods hafva egna skolor 7). Städernas läroverk stå här föga eller intet öfver folkskolorna. En slöjdskola finnes i Turinge socken, och har ej varit utan inflytande och vigt; bland annat hemtar det närbelägna nyanlagda pappersbruket vid Nyqvarn derifrån mycket både af smide och slöjdsaker. -- Fattigförsörjningen bestrides sockenvis, medelst utdelning af pengar, säd eller matvaror, ur fattigkassor, sockenmagasiner, eller genom tillfälliga eller stående sammanskott; vid åtskilliga större gods finnas enskildta inrättningar för samma ändamål. I en del socknar, särdeles närmast hufvudstaden, äro kostnaderna för fattigvården i ett fruktansvärdt stigande. -- Med afseende på sjukvården har länet dels egna, dels med hufvudstaden gemensamma, och i densamma befintliga inrättningar: af det sednare slaget är Serafimerlazarettet, der under sednaste fem åren 1843-47 p. m. 215 personer från detta län årligen varit vårdade; och Kurhuset, som härifrån haft p. m. 161 patienter om året. Af besparade medel å kurhusfonden är från 1842 inrättadt ett lazarett i Norrtelje, som haft p. m. 40 patienter; det äldre, genom enskildt donation af 3 mantal i Hammarby socken från 1809 grundade, Löwenströmska lazarettet hade p. m. 96. Inom länets område ligger det för hela riket gemensamma Institutet å Manilla, som sednaste tider utvidgadt genom ökade statsanslag och enskildta gåfvor, hyser i allt p. m. 75 döfstumma och 9 blinda. -- Inom Stockholm har länet ett nytt ransaknings- och straff-fängelse, inrättadt efter Cellsystemet, hvilket här likasom annorstädes burit goda frukter, genom fångarnes ej blott större böjlighet i allmänhet, utan ock större mottaglighet för religionslärarens undervisning, äfvensom ej några vådor för förståndets bevarande visat sig. Från 1847 års början hållas här ock urtima ting för häktade personer från Färentuna, Sollentuna, Danderyd, Åkers och Wermdö tingslager, med synbar fördel, af ransakningens skyndsammare afslutande. Blott en af länets städer, Södertelje, har sparbanksinrättning; dylika finnas i en och annan landtförsamling, såsom Wester-Haninge. Ett Landthushållnings-sällskap för länet har ändtligen med år 1847 trädt i verksamhet. Länets Brandstodsbolag för försäkring af byggnader och lösegendom å landet hade den 14 Mars 1849 ett ansvarighetsbelopp af 7 1/2 millioner R:dr för byggnader, och öfver 6 millioner för lösegendom.

7) Enligt länskalendern för 1850 skulle dock ännu några få socknar vara utan skolor, eller hafva dem gemensamma med andra socknar, inom samma pastorater.


The above contents can be inspected in scanned images: 51, 52

Project Runeberg, Thu Jun 3 17:21:32 1999 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/thamstoc/kultur.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free