Länet hör dels till Mälarens berg- och vattensystem, dels och mest till Östersjöns omedelbart. Större delen är ett ojemnt bergkulligt land, det öfriga, hvaribland Mälaröarne, är mera slätt. I ingendera delen gå höjderna öfver 300 fot lodrätt från hafsytan, sällan öfver 150 till 200; deremot hafva de en temligen betydlig utsträckning, så att medelhöjden inåt landet stiger till 100 à 200 fot, utåt hafskusten till 50 à 100.
Af de från Sveriges vestligare orter mot Östersjön utskjutande bergarmar, som på hvar sin sida om Mälaren, skilja denna sjös tillflöden från de i hafvet utgående åar, är den nordliga, som genomstryker Upsala län, der nästan afplattad till ringa höjd öfver kringliggande slättland; men höjer sig småningom mot gränsen af Stockholms län, och ingår i detta straxt söder om 60 graders bredd, mellan de till båda länen hörande Funbo- och Olandsåarnes öfra grenar. Den fördelar sig snart i många särskildta armar. De nordligaste bilda nära 36° longitud ett högland af 200 till 250 fot, med temligen platta och brede ryggar, men branta väggar, mot långa och smala dalar. Både berg och dalar slutta dels åt norr, tvärt öfver den här inskjutande östligaste delen af Upsala län, dels och mera, åt nordost; båda delarne med sakta lutning mot hafvet, så att kusttrakterna utbreda sig till sandiga slättmarker. Utanför kusten ligger en vidlöftig skärgård, dels i norr äfven jemn eller lågbergig och sandig, dels söder ut mera söndersplittrad af branta berg och smala vatten; allt på öfvergången från Bottniska viken till Ålands haf. Det hela utgör en sträckning af o. 7 mil från söder till norr, 1/2 till 2, men skärgården inberäknad, fullt tre mils bredd från vester till öster, och omfattar största delen af Närdinghundra härad, och hela Frösåkers.
Bortom denna nejds näst största vattendrag, Skeboström, kring en bergarm af mestadels östlig rigtning, ligger ett temligen likartadt, dock inåt något mera småkulligt land, med en lång kust, dels åt norr med en föga sönderdelad skärgård, dels åt söder utan skär i 2 mils längd. Hela sträckningen från norr till söder är ungefär 3 mil, från vester till öster 2 à 3; höjden öfver hafvet från 100 ned till 50 fot. Hit hör Wäddö skeppslag, upptagande tillsammans med de två förutnämda större häraderna ungefär 1/4 af hela länet.
Söder om hittills nämda bergarmar utgå från hufvudryggen flera andra, dels i östlig, dels i sydostlig rigtning, men otaliga böjningar och förgreningar, omslutande än större vattensamlingar, än trånga dalar, och bildande ett småkulligt, än vildskönt än leende landskap, som fortsättes i en temligen likartad skärgård af stor vidd, särdeles om man inberäknar äfven de yttre mindre skären. Medelhöjden är från 160 ned till 80 eller 50 fot öfver hafsytan. Kustens sträckning ända ned till Mälarens utlopp utgör en båge af minst 10 mil, landets egen längd från norr till söder o. 8, dess bredd från vester till öster är långt upp i norr o. 5, sedermera alltjemnt aftagande ända till 1/2 mil, men skärgårdens deremot tilltagande söder ut, från 4 till 3 mil, de mindre skären afräknade. Hit höra Bro, Frötuna, Åkers, Danderyds och Wermdö skeppslager vid och i hafvet, samt inåt landet Lyhundra, Sjuhundra, och delar af Långhundra, Seminghundra, Wallentuna och Sollentuna härader, tillsammans upptagande ej fullt 3/8 af länets vidd.
Den vestligaste af de nu sist omtalade bergarmar, mestadels vester om 36° longitud, utgör tillsammans med de nordligare, och med sydvestliga förgreningar mot Mälaren, vattendelaren mellan denna sjö och Östersjön. Den vestra sluttningen är den andra temligen olik, i det den hufvudsakligen består af mera eller mindre öppna slätter, mellan breda, men föga oländiga åsar, tills vid Mälarkusten bergen sticka mera i dagen, splittra sig, och merendels stupa brant mot sjön. Det inre landets medelhöjd beräknas från 200 ned till 100, kusternas från 100 ned till 75 fot på fasta landet. Sydligast vidtaga en mängd öar, nästan utan berg, blott vid stränderna något branta, och med obetydliga vattendrag, samt med en medelhöjd af 60 till 90 fot. Hela detta till Mälaren från norr och nordost sluttande land, sträcker sig o. 7 mil från norr till söder, och 1/2 till 3 mil från öster till vester, och upptager öfver 3/16 af länets areal, omfattande Erlinghundra och Färentuna härader, med delar af Närdinghundra, Långhundra, Seminghundra, Wallentuna och Sollentuna.
Söder om Mälaren kommer vattendelaren från norra kusten af Nyköpings län, och går i östlig rigtning, tills den afskäres af en åt både norr och söder utgående dal vid Södertelje, uppsticker derpå åter och fortgår i nordostlig rigtning förbi hufvudstaden, egentligen fortsatt i den förut nämda Wermdö skärgård. Den utgör en ej särdeles hög ås, hvars grundstam mellan Svartlösa och Sotholms härader heter Hanveden, och utsänder grenar både åt norr och åt söder eller sydost. De nordliga mot Mälaren äro mestadels af lika ringa längd och utsträckning, som höjd, och lemna rum för små dalar och slätter, ej af det omfång, som i den Upländska Mälarsluttningen. Med en längd af o. 4 mil åt nordost, och en bredd af 1/2 till 1 1/2 mil, har denna trakt en medelhöjd af 80 till 120 fot öfver Mälarens med hafvet hufvudsakligen jemnhöga vattenyta. Hit höra delar af Öknebo och Svartlösa härader. De bergarmar åter, som skjuta ned emot hafvet, äro något längre, mestadels både vidsträcktare och oländigare, någon gång söndrade från hvarandra af större slättbygder, och fortsatta i en bergländig vidsträckt skärgård; i det hela är denna sida af Södertörn temligen lik Roslagen. Den kan beräknas hafva 1 till 3 mils bredd från vester till öster eller sydost, men skärgården inberäknad, ännu 1 till 2 mil, och en längd af 5 mil från sydvest till nordost, med en kust af 11 mil åt norr, söder, nordost och nordvest mellan Södermanlands gräns och Stockholm; samt omfattar Sotholms och delar af Svartlösa och Öknebo härader; medelhöjden beräknas vara från 150 ned till 100 fot öfver hafvet, inuti landet, från 100 ned till 60 fot vid kusten och i skärgården. Båda sluttningarne tillsammans upptaga ej fullt 1/4 af hela länets areal, den nordliga för sig högst 1/16.
De särskildta vattendrag, som af nu nämda vattendelare bildas eller skiljas, äro, i Mälarsluttningen: Almunge-ån, utgörande nordostligaste grenen af Funboån. Den kommer från och tillhör hufvudsakligen en af bergåsar från flera håll norr och söder omstängd trakt, Almunge socken af Närdinghundra härad, och bildas af flera grenar från småsjöar i socknens särskildta delar, såsom Moga- och Fårsjöarne i norr, Fladen och Södersjön i öster, Norr- och Skärsjöarne i söder. Allas vatten förenas i Långsjön, som vester ut sträcker sig inåt Rasbo socken af Upsala län. Ett mindre tillflöde till samma vattendrag, äfven från Almunge, men omedelbart utgående i Funbo socken af Upsala län, är den sydligare sjön Ramsen. Till hela flodområdet hör inom Almunge socken en yta af 1 mils bredd, 1 1/2 mils längd, och 1 1/3 qv. mils areal, en stenbunden slätt mellan bergländigare omgifningar, och af 150 fots medelhöjd. -- Längre i sydvest, på andra sidan om en af länets bredaste åsar, hvilken skiljer Närdinghundra härad från Långhundra, når sjelfva Funbo ån intill länets gräns, mellan sistnämda härad och Waxala af Upsala län. Ån följer dock denna gräns blott 1/2 mil åt sydvest, och vänder sig derpå åt nordvest mot Fyrisån. Vid denna krökning mottager den från sydost ett tillflöde, gemenligen kalladt Laggaån, som bildas af tvenne grenar: en kommer från Ubby Långsjö i öster, på gränsen mot Sjuhundra härad, går åt sydvest snedt igenom Långhundra, bildande Tarfsjön, och förenar sig efter 1 1/2 mils lopp, vid gränsen till Seminghundra, med den andra; denna kommer från Sigridsholmsjön i sistnämda härad, och har 1 mils väg i nordlig rigtning. Efter skedd förening går Laggaån 1 1/2 mil åt nordvest. Hela dess område upptager o. 2 qv. mil, omfattande Lagga, Östuna och Husby socknar, samt en del af Gottröra, inom Långhundra, och Widbo med delar af Lunda och Skeptuna inom Seminghundra; dels slättmark, här och der sidländt, dels lågländta, temligen platta skogsmarker; medelhöjden beräknas från 100 i Lagga, till 180 i Lunda åt sydost, 200 i Gottröra åt Öster. -- Slutligen beröres vestra gränsen, mellan Erlinghundra och Ulleråkers härad af Upsala län, äfven af Fyrisåns utlopp, genom Flötsund, till Mälarfjärden Ekoln; men en ås som skiljer Erlinghundra från Waxala härad, följer å-brädden på nära håll, och lemnar nästan intet utrymme åt den sidan.
Sydligare utfaller i Ekhamnsviken ett obetydligt, knappt 1 mil långt vattendrag från norra delen af Erlinghundra; några ännu mindre utgå i Skofjärden, Erikssund och de öfriga sund, som förbinda nämda fjärd med Sigtuna-fjärden. Från den sistnämda inskjuter, genom Munkholmssundet, den milslånga Garnsviken åt norr, och mottager, utom flera smärre tillflöden, ett af inemot 2 mils längd, dels från sjön Walloxen i nordost vid gränsen till Långhundra, och genom Säbysjön, dels från Wedsjön i öster på gränsen till Seminghundra. Från den sydligare Holmsjön vid samma gräns går Husby-ån 1 mil långt åt sydvest till Steningeviken af fjärden Skarfven. Alla nu nämda vattendrag tillhöra en landyta af högst 2 mils bredd på midten från öster till vester, men blott 1/2 till 1 mil i norr och i söder, och mellan dessa båda väderstreck en längd af nära 3 mil med en areal af 2 1/3 qv. mil. Det inre landet och stränderna af Ekoln och Garnsviken hafva jemna och sanka bygder, gränserna mot öster upptagas af en sandig skogsås, kusterna af Walloxen, Sigtunafjärden och Skarfven äro bergländiga. Medelhöjden är 75 fot i strandängderna, 100 till 120 inåt landet. Hit höra Alsike, Knifsta, Wassunda, Haga, Sankt Pehr, Sankt Olof, Odensala och Husby socknar af Erlinghundra, och en del af Östuna utaf Långhundra härad.
I Rosersbergs-viken af Skarfven utfaller åter ett betydligare vattendrag, bildadt af tvenne hufvudgrenar: den ena upprinner i södra delen af Seminghundra härad, bildar under vestligt lopp sjön Fysingen vid gränsen till Erlinghundra och Wallentuna, och Oxundasjön mellan dessa två och Sollentuna; den andra grenen kommer från Wallentuna, bildar under omvexlande sydligt och vestligt lopp Wallentuna-sjön, Samt andra mindre, såsom Hagby- och Skällnora-sjöarne, allt på gränsen till Danderyds skeppslag, vidare Edsviken, sent förstärkes från Fjäturn, båda mot gränsen af Sollentuna härad, samt Edsjön inom det sednare, hvilken mottager Ravaln och Öfversjön från söder, och utgår åt norr till Oxundasjön; denna utgjuter sig slutligen nordligt till förutnämda vik af Mälaren. Vattendragets nordligare gren har 1 1/2 mils längd, den sydligare 2 mil, båda tillsammans ett område af 1 till 2 mils längd och bredd, och 2 qv. mils areal; omfattande hufvudsakligen Norrsunda socken af Erlinghundra härad, Skånella och Markim af Seminghundra, Hammarby, Fresta och större delen af Wallentuna socken af Wallentuna härad, Ed och en del af Sollentuna af Sollentuna härad, samt af Danderyds skeppslag en del af Täby. Det är ett dels slätt, dels inåt bygderna och vid kusten mera eller mindre bergkulligt land, med 75 till 150 fots medelhöjd.
I Skarfvens södra fortsättning ned till Stäkessund utfalla blott mindre bäckar; likaledes i de sydligare Görväln, Löfsta- och Klubbfjärdarne; med den sista sammanhänger Ulfsundafjärden, genom Tranebergs sund i söder, och i öster genom Carlbergs-kanalen med Carlbergs- och Rörstrands-sjöarne, hvilken sistnämda, äfvensom dess egentliga utlopp till Mälaren ligger inom Stockholms stads område. Sjelf mottager Ulfsundafjärden tvenne små vatten, det nordligare och större genom Bälsta sund i nordvest. Alla dessa vattendrag höra till en landyta af 1/2 mils bredd, men 2 mils utsträckning från nordvest till sydost, med en kust af 3 mils båge, och en areal af 1 qv. mil; ett småkulligt, dels slätt dels lågbergigt land af 100 till 150 fots. medelhöjd; omfattande Jerfälla, Spånga och Bromma socknar af Sollentuna härad, hela eller delvis. - Närmast derintill, mellan Löfsta- och Klubbfjärdarne i nordost, Ekeröfjärden och Bockholmsund i söder, Södra Björk- och Prestfjärdarne i sydvest och vester, Norra Björkfjärden, Däfvensösund och Brofjärden i norr, ligga de till Färentuna härad hörande Mälar-öarne; skiljda från hvarandra af Lambar- och Mörby-fjärdarne, Lulehofssund och Tappström mellan Lofön å ena sidan och Svartsjölandet samt Ekerön å den andra, Långtarmen i söder och vester från Svartsjölandet mot Ekerön och den dermed sammanhängande Munsön, samt Svinsundet och Hofgårdsfjärden vester från Munsön mot Adelsön och Björkön. Det enda inre vattendrag af någon betydenhet bildas af Igel-, Svartsjö- och Hillersjövikarne. Ekerön genomstrykes af en lång ås, de öfriga öarne äro mera jemnhöga; medelhöjden är redan angifven. Sträckningen från öster till vester är öfver 2 mil, från sydost till nordvest nära 2, allt med sunden inberäknade, arealen af sjelfva landet ej fullt 2 qvadratmil. Socknarne äro Lofö, Skå, Sånga, Hillersjö, Färentuna, Ekerö, Munsö och Adelsö.
Från södra sidan utfaller i Mälaren, längst vester ut, den temligen betydliga Turinge-ån från Södra och Norra Yngen, genom Södra och Norra Turingen, hufvudsakligen i nordlig rigtning, genom Öknebo härad, till Sundsörsviken af Gripsholmsfjärden. Tillika med Malmsjön, som ligger på gränsen till Selebo härad af Nyköpings län och inom detta utfaller i samma fjärd, och med några smärre bäckar, upptager detta vattendrag ett område af 1 1/2 mils sträckning från söder till norr, nära 1 från vester till öster, med en areal af ungefär 1 qv. mil, omfattande Turinge socken och en del af Wårdinge, ett temligen kulligt, i söder och norr bergaktigt land. Medelhöjden är 100 till 120 fot. – Södertelje-fjärden skjuter in i landet från norr till söder 1 mil långt, och mottager små bäckar från vester och öster, från delar af Södertelje socken af Öknebo härad, belägen på ömse sidor, och af Salem i Svartlösa; af båda tillsammans sluttar kanske 1/3 qv. mil mot fjärden, temligen brant från en medelhöjd af 80 till 100 fot. En annan del af Salem och något af Botkyrka inom samma härad sluttar mot Bornsjön, som genom Wellinge-ån utfaller nordligt till Ekeröfjärden. Ett större vattendrag bildar Tumba-ån, som från Tullan, Glasbysjön och Uttran, på gränsen mellan Öknebo och Svartlösa härader, går åt ostnordost genom Tumbasjön, och åt norr genom Tullinge- och Albysjöarne, af hvilka den förra upptager Aspen, samt genom sundet vid Fittja till Wårbyviken af Ekeröfjärden, dit den utfaller efter 2 mils bugtig väg. Längre i nordost utgå blott smärre bäckar i Klubbfjärden, Liljeholmssjön och Årstaviken, hvilken sistnämda följer Stockholms stads sydvestra gräns intill Skans tull. Alla dessa vattendrag öster om Teljefjärdens gränshöjder hafva ett område af tillsammans öfver 3 mils längd från sydvest till nordost, med en bredd af 1/4 till 1 mil, och ungefär 2 qv. mils areal. Hit höra hufvudsakligen delar af Botkyrka, Huddinge, Bränkyrka, Nacka och Erstaviks socknar; alla till stor del upptagna af berg- och skogsmark med smärre mellanliggande slätter eller dalar, och ofta brant stupande mot Mälaren från en medelhöjd af 80 till 120 fot. - Samtliga Mälar-fjärdar och vikar äro tillgängliga för seglande fartyg; men af den utfallande åar ingen mera än Fyrisån. Segelleden från Upsala till Stockholm går genom de vikar och sund som skilja båda länen, och derpå genom Görväln, Löfstafjärden, Nockeby sund, Klubb- och Riddarholmsfjärdarne; segelleden från Westerås går genom de vikar och sund, som i norr begränsa Nyköpings län och Södertörn.
Mälarens båda utlopp till Saltsjön, kallade Norr- och Söderström, falla inom Stockholms stads område. Intetdera är af naturen farbart, men det sednare genom konstens åtgärd.
Af större utsträckning i allmänhet äro de vattendrag, som inom länet utfalla i hafvet å ömse sidor om sistnämda båda strömmar. Längst i norr kommer Forssmarks-ån, från norra delen af Olands härad i Upsala län, till och genom den nordligaste af Frösåkers, i rigtning från nordvest till sydost, genom Norra och Södra Åsjöarne, af hvilka den sednare mottager Älgsjöns och Berkingedamms vatten från söder, samt genom Forssmarksdamm, förstärkes ytterligare från Fogelfjärden i söder, och utfaller i Orsviken eller Kallrigafjärden, en bugt af den så kallade Öregrundsgrepen. Flodområdet omfattar, med längd och bredd af nära 1 1/2 mil inom detta län och areal af 1 1/2 qv. mil, Forssmarks socken och en stor del af Walö, båda i Frösåkers härad, mestadels bergbunden eller träskig skogsmark af 70 till 120 fots medelhöjd.
I samma vik utfaller den vida större Olandsån, en af de betydligaste i länet, ehuru den blott delvis hör hit. Dess egentliga ursprung är i Olands härad, men den utgör flerstädes gräns mot Närdinghundra och Frösåker, och mottager flera tillopp från båda: ett kommer från nordvestra sidan af Närdinghundra genom Lång- och Rycklingesjöarne till Stamsjön. Från denna öster ut, till och bortom Ginningen, utgör ån nordlig gräns; mottager i den sistnämda sjön, af öfver en mils längd från söder till norr, ett sydvestligt tillflöde från Testen, åter vid Olands gräns, genom Kärfven och Harsjön, och ett annat mindre från Hosjön, allt inom Närdinghundra; går derpå norr ut till Oland, bildar i fortsatt nordlig rigtning en mils väg dess gräns, mot Frösåker, ingår detta, och delar sig kring Nuttön i tvenne armar, som båda utfalla i sjön Rönmarn. Här tillstöter ett vatten från en smal, mera än milslång dalgång i söder, som åt andra sidan äfven står i förbindelse med sjön Wellen; samt ett annat lika långt från Börstil- och Aspsjöarne i sydost; några mindre tillopp komma från vestra sidan. Från Rönmarn går
Olandsån i flera bugter, genom Stummelbosjön till Kallrigafjärden. Hela detta vattendrags längd inom länet är minst 6 mil, flodområdets bredd sällan öfver 1 mil, oftast derunder, arealen o. 4 qv. mil. Hit höra först delar af Börstil och Walö socknar samt Hökhufvuds af Frösåkers härad, bestående af lågländt skogsmark o. 120 fot hög, ofta träskig, slutligen öfvergående i jemn och sandig kusttrakt af 50 fots medelhöjd; vidare på andra sidan om det inskjutande hörnet af Upsala län, Knutby och Faringe socknar, samt en del af Bladåker och något af Almunge, allt af Närdinghundra härad, mestadels bergländig skogsmark af 200 fots medelhöjd och deröfver. Ända till Skefthammar är Olandsån farbar för kustfartyg. -- Ett närgränsande vattendrag är Hargs-ån, som genom Lång-, Stockby- och Löhammarsjöarne går åt norr och sydost, tillsammans öfver 1 mil långt, till Hargboviken af Barlingsfjärden; med ett ännu mindre vatten söder ut, från Öjaren-sjöarne till Gallfjärden, upptager nämda å nära 1 qv. mils område, inom Hargs socken af Frösåkers härad, dels kärrig skogsmark, dels sandig och jemn strandbygd, af kanske 60 fots medelhöjd.
Utanför hittills anförda dalgångar, dels numera sammanhängande med fasta landet, dels omgifven af vatten, ligger nordligaste delen af länets skärgård: Norrön mellan Öregrundsgrepen i nordost och Kallrigafjärden i nordvest, en igenvallad farled samt Granfjärden i sydvest, och de från denna åt öster utgående Snuggsundet och Klyxen i söder; nedanför dessa Söderön och en mängd andra, från Gran-, Östhammars-, Fagerö-, Barlings-, Gall- och Singöfjärdarne i sydvest, söder och sydost, utgörande en ännu brukbar farled af 3 till 4 mils längd, intill Öregrundsgrepens sydostliga utlopp i Ålands haf; samt Gräsön med flera längst åt nordost till hafvet; af inre vattendrag är blott Norr-, Lång- och Lillvikaren på Söderön af någon betydenhet. Sistnämda ö är temligen bergländig, likasom de smärre; Norrön är flack och sandig, Gräsön likaledes i något mindre mån. De två förra utgöra med kringliggande mindre öar en sträckning af mera än 2 mils längd från nordvest till sydost, och 1/2 mils bredd; Gräsön för sig har lika längd, men 1/4 till 1/2 mils bredd. Det hela utgör o. 2 qv. mil af 50 till 60 fots medelhöjd, hörande till Börstils och Gräsö socknar af Frösåkers härad.
Från östra hälften af Närdinghundra härad utgår Skebo ström. Den bildas af tvenne grenar, en nordvestlig och en vestlig. Den förra upprinner i en mängd småsjöar, går genom Bennebols- och Norr- eller Jättuna-sjöarne åt sydvest, derpå genom Wellnoren åt norr till den 1 1/2 mil långa men smala Wellen, hvars norra spets ligger inom Upsala län; utfaller från dess östra sida genom Wells-ån; upptager ett nordligt tillopp från den milslånga Gislaren, som genom ett annat gräfvet utlopp står i förbindelse med Hargs-ån; vänder sig derpå åt sydost genom Järingesjöarne, dels vid gränsen till Frösåkers härad, dels slutligen inom detta, och utgår, efter 4 till 5 mils lopp under namn af Hydinge ström i sjön Närdingens norra ända. I vestra hörnet af samma sjö utfaller den andra grenen, kommande i mera rakt östlig rigtning ett par mil långt, från Såttern och Edsbro Kyrkvik, som upptager flera små tillopp från norr, Gisen och Fannsjön från söder, allt inom Närdinghundra. Närdingen gör, under mera än en mils väg, en båge vid de båda häradernas gränser mot Lyhundra, och utfaller åt norr, genom Skebo ström, och den mera än milslånga och upp till Skårsta segelbara, Edboviken, till Gallfjärden; viken upptager ännu några små tillflöden från Åsjön, samt By- och Grässjöarne i vester inom Frösåker, Mörtsjön, Arnöfjärden och Örvikssjön i öster inom Wäddö skeppslag. Detta vattendrag, med sina grenar af olika rigtningar, upptager ett nästan fyrsidigt flodområde af 3 mils sträckning från söder till norr, 2 från vester till öster, med en areal af minst 4 1/2 qv. mil. hit höra Edbo socken och en del af Harg inom Frösåker, stycken af Söderbykarl i Lyhundra härad, Häfverö i Wäddö skeppslag, samt Edsbro och Ununge socknar, större delen af Bladåker och en del af Knutby inom Närdinghundra. De inre socknarne hafva temligen bergländig natur, med 200 till 250 fots medelhöjd, de yttre äro mera lågbergiga och flacka med 100 fots höjd och derunder. De långsträckta dalarne sammanhänga mera eller mindre med hvarandra, eller med andra utom samma flodområde, såsom till exempel Järingevattnets med Hargs- och Börstils-sjöarnes, ända till Olandsåns.
Öster om Edboviken utfaller i Singöfjärden, i nordlig rigtning från Wäddö skeppslags norra bergkulliga del, Utsundssjön genom Bredsundsviken. Från det inre lågbergiga landet gå Stor- och Måss-sjöarnes, samt Bornans lika obetydliga vattendrag åt öster till den långa och smala, segelbara Rump- eller Ortala-viken, som i nära 2 mils sträckning skjuter in från norr till söder, fortsatt 1 mil åt samma håll genom en i sednare tider återupptagen farled genom Lill- och Storfjärdarne, Kystahaf och Balsaren till Bagghusfjärden. Denna sista mottager från vester Strödjans 1 1/2 mil långa vattendrag från gränsen af Lyhundra. Bortom nämda långa farled ligger Wäddön, temligen lågbergig med enstaka toppar och med strand utan skärgård; men i norr fortsatt af Singön, med sandig strand åt hafvet till, och andra mindre, i söder äfven af flera öar och skär. Det hela, utgörande hufvudsakligen Wäddö skeppslags tre socknar, Häfverö, Wäddö och Singö, är redan förut till utsträckning och medelhöjd angifvet; arealen o. 3 qv. mil.
I Bro skeppslags skärgård utfalla flera smärre vattendrag: Osmarn, med tillopp från Rådasjöarne i norr, Bottenfjärden i söder, utgår åt nordost genom Norboviken till Björkfjärden innanför Björkön; Utålviken och Långtögen, den sednare 1 mil lång, taga sydligare samma rigtning till samma fjärd. - Ännu sydligare förbinder Wätösundet i rigtning från nordost till sydvest Björkfjärden med
Norrteljefjärden, hvilken åter, med sina många tillflöden, bildar mellersta Roslagens största vattendrag. Sjelf intränger denna fjärd 2 till 3 mil från Lidöfjärden i öster inåt vester, med en bredd af blott o. 1/4 mil, och ändock dubbelt mera än de flesta förut nämda insjöar och vikar. Den mottager från norr, från Lyhundra härad och dess gräns mot Bro skeppslag, ett tillflöde, bildadt dels af Norra och Södra Torkan, dels af den vestligare Erken, Roslagens största insjö, 1 mil lång, 1/4 mil bred och mindre, 1/3 qv. mil i vidd, med tillopp från Wågsjön och Hornan i norr, Trehörningen och Ältan i öster, på gränsen till Närdinghundra. Båda grenarne förenas i Brosjön, som genom Håfbo-, Notsta- och Puttsjöarne samt Gillfjärden, utfaller i Koviken af Norrteljefjärden. I innersta vestra hörnet utfaller Norrtelje ström från Lomaren. Denna mottager från nordvest Släningens och Malstasjöns vatten inom Lyhundra; men dess förnämsta tillflöde kommer från Sjuhundra i vester, der det bildas af Kornan, den temligen betydliga Gafvel-Långsjön, och den ej mindre, nästan lika breda och långa Skeviken, den mindre Syningen, alla i nordvest, samt Kundbysjön, hvilken upptager Meten och Tomtasjön från vester, och utfaller åt öster genom Björken. Nedanför den sistnämda tillstöter en sydvestlig gren, äfven af betydlig längd, från Gisjön och Ådran. i Långhundra, Jällnan, Rö- och Guttungesjöarne i Sjuhundra. Från Frötuna skeppslag i söder mottager Lomaren Frötuna Kyrksjö; i Norrteljefjärden utfaller Limmaren, och slutligen Skogs- och Björknäsfjärdarne i nordostlig rigtning, genom Hattsundet i nordlig; detta utgår snedt emot början af Wätö-sundet, och förbindes å andra sidan genom Högarsfjärd, Nänningesund, Örbofjärden, hvarifrån Rådmansö Kyrkvik inskjuter åt öster, samt vidare Åkeröfjärden, Brevikssund och Stångsundet, med den sydligare Furusunds-skärgårdens vatten. Det land, som omger alla dessa vattendrag, är det mest mångfaldigt kuperade och bergkulliga i hela länet, har en ej obetydlig skärgård, och sjelfva fasta landet sträcker sig längre inåt, än någonstädes mera söder ut. Det hela har 2 till 5 mils sträckning från vester till öster, med de smärre skären ännu 1 1/2 mil, och 3 till 4 från norr till söder, vattendragens egen längd omvexlar från 1 till 6 mil; arealen är o. 9 qv. mil, medelhöjden inåt landet ända till 200 fot, mot kusten ned till 80.
Hit höra Bro och Wätö socknar af Bro skeppslag, Frötuna och Rådmansö af, Frötuna; Söderbykarl, Estuna, Malsta, Lohärad och Husby af Lyhundra härad; Skederid, Rö, Rimbo och Fasterna af Sjuhundra, hela eller till större delen; samt mindre delar af Kårsta och f. d. Garn inom Långhundra.
I sydöstra ändan af Sjuhundra, på gränsen till Åkers skeppslag, från Sandasjön, Angarn, Wiren och Hufvan, uppkommer i nordlig rigtning en å, som går vidare åt öster genom Addaren, Lisa-sjön, Länna kyrksjö och Penningbysjön, alla i Frötuna skeppslag, samt utfaller i Edsviken af hafvet, efter 2 à 3 mils lopp. En annan å af ungefär 3 mils längd börjar i södra ändan af Långhundra, går genom Tärnan och Harsjöarne till Långsjön, i flera bugter men mest nordligt, derpå åt nordost och öster genom Bysjön och Wad-sjöarne i Åkers, och Svartugen i Frötuna skeppslag, till Bergshammarsviken af hafvet. I samma vik utfaller från sydvest Waxtuna- och andra små sjöar vid gränsen mellan båda skeppslagerna. Tvenne s. k. Storsjöar, samt Hår- och Fastarby-sjöarne förenas i Exarby-sjön, på gränsen mellan Långhundra och Åker, hvilken åter utfaller åt öster genom Rumsätrasjön, Wiren och Losjön, under namn af Wira-ån; från norr tillstöta Largen och Trehörningen, från söder Ältan med flera; vattendragets längd till hafvet är högst 1 1/2 mil. Andra ännu mindre gå åt öster eller sydost genom Åkers skeppslag, eller splittra skärgårdens större öar, såsom Yxlan, Blidö, Norr- och Söder-Ljusterö; innanför den förstnämda ligger en tallös mängd små öar och skär. Äfven fasta landet är en skärgårdslik, mera eller mindre bergländig och kuperad trakt, af 1 till 200 fots medelhöjd; det hela har o. 3 mils sträckning från nordost till sydvest och från 2 ned till 1/2 mil från vester till öster, med de smärre skären inberäknade ännu 3 till 4 mil längre, intill Svenska Högarne i sydost; arealen är 4 qv. mil, omfattande Länna socken af Frötuna, Riala, Kulla och största delen af Åker inom Åkers, samt Ljusterö inom Wermdö skeppslag, och delar af Skederid och Rö i Sjuhundra och af Garn i Långhundra.
Åter ett betydligt vattendrag är Åkers-ån, som fordom varit, och åter genom kanalanläggning är segelbar öfver en mil inåt landet. Den kommer dels från de bergåsar, som begränsa Roslagen mot den inre slättbygden, dels från denna sjelf. En gren upprinner i Sjuhundra, går genom den långa tvåarmiga Sparren, som mottager Malsjön, Trehörningen och Lingonsjön Från norr på gränsen till Långhundra, äfvensom Uttran från sistnämda härad, och utfaller genom detta åt sydost till Helgösjön. Har möter från norr Närtuna-ån, bildad af tvenne armar, en nordlig från Långhundra, en vestlig från Söderbysjön i Seminghundra, förenade ofvanför Hederviken, och i sitt öfra lopp, hvar på sitt håll, ej utan sammanhang med Laggaåns tvenne dalgångar. Ännu ett tredje vattendrag, från Lindholmssjön i sydvest inom Seminghundra, möter i Helgösjön. Från denna går ån åt. sydost genom Wadasjön, förstärkes åter från sydvest af Angarn-sjön i Wallentuna härad, bildar Garnsviken, 1 mil i längd med södra och sydöstra spetsarne inom Åkers skeppslag, samt utfaller genom denna i Tuna-viken af fjärden
Trälhafvet. Ända från Hederviken inemot Garnsvikens slut utgör hufvuddalen mestadels gräns mellan Långhundra å ena sidan, Seminghundra och Wallentuna härader å den andra. Dess hela längd är 5 mil, samtliga flodområdets bredd 1 till 2 mil, sydöstligast blott 1/2, arealen o. 4 qv. mil, medelhöjden från 200 ned till 50 fot. öfver hafsytan. Hit höra, utom en ringa del af Åkers socken, större eller mindre delar af Garn, Kårsta, Närtuna och Gottröra socknar inom Långhundra; af f. d. Össeby, Angarn, Wada och Wallentuna inom Wallentuna härad; och af Frösunda, Orkesta, Skeptuna och Lunda inom Seminghundra.
Skärgården närmast hufvudstaden har blott små vattendrag inifrån landet, men så mycket flera och större hafsfjärdar och sund. Från Trälhafvet inskjuter Säby-viken åt vester vid Wäderön; en mängd mindre fjärdar och sund, Kodjupet, Finn-, Pål-, Waxholms- och Tenö-sunden m. fl., leda åt söder, vester, norr o. s. v. till de betydligare Askrikefjärden, Stora och Lilla Wärtan, samt Halfkakssundet och saltsjöns innersta vik vid Stockholm. Från sistnämda sund inskjuter Hustegaviken på Lidingön åt vester; i Stora Wärtan utfaller från öster Ryds Kyrkvik, från norr Ormgårdssjön, från nordvest Rönningesjön m. fl., allt inom Danderyds skeppslag. Lilla Wärtan upptager Rösjön och Ålsjön från Sollentuna härad, genom Edsviken och Stocksund, äfven i rigtning från nordvest till sydost; och från vester, dels Brunnsviken, dels Uggel-, Ladu- och Husar-vikarne å Djurgården; i Saltsjöfjärden vid Stockholm slutligen, utfalla Södra Brunris- och Ladugårds-vikarne, af hvilka den förra genom kanal äfven sammanhänger med Lilla Wärtan; allt detta inom Danderyds skeppslag och Stockholms stads område. Till nu nämda vatten hör en söndersplittrad, temligen bergländig, men blott 50 till 80 fot upphöjd, dels kust, dels skärgård, af ungefär 2 mils längd från norr till söder, och 1/2 till 2 bredd, med en landyta af 2 qv. mil, omfattande hufvudsakligen Ryd, Täby, Danderyd, Lidingö, Solna och Djurgårds socknar af Danderyds skeppslag, med delar af Sollentuna och Spånga inom Sollentuna härad.
Helt och hållet skärgård är Wermdö skeppslag, bestående, utom de redan nämda Ljusteröarne, af Wermdön med Farsta- och Ormingelanden, Ingarön, Fogelbrolandet, Djurön, Windön, Runmarö, Möja och en otalig mängd mindre; kringflutna dels af redan anförda sund och fjärdar i nordvest, dels af Skuru-, Stäkes- och Lännersta-sunden, samt Baggars-fjärden, Fällströmmen, Elgö-, Agnö- och Granö-fjärdarne i sydvest, Nämdöfjärden i sydost, sjelfva Saltsjön i öster och nordost; och sig emellan skiljda eller sönderdelade af Solö-fjärden med Gillstu- och Siggestavikarne, Oxdjupet, Saxare-fjärden, Älgö-fjärden med Wermdöviken, Breviks- och Langnö-sunden, Grisslinge-fjärden, Fisksundet och Högarsfjärd m. fl. omkring Wermdölandet och de dermed sammanhängande, Wånfjärden, Tranarsundet och Säbyviken uti och emellan Fogelbrolandet och Ingarön o. s. v. Allt detta tillsammans utgör ett lika vidlöftigt, som inveckladt vattensystem, hvaremot de inre vattendragen äro högst obetydliga. Hela traktens utsträckning, äfven oberäknade de yttre skären, är minst 3 mil ifrån nordvest till sydost, 2 till 3 från nordost till sydvest, sjelfva landets areal är o. 3 qv. mil, med en medelhöjd af 60 till 100 fot, och omfattar Wermdö, Bo, Pilhamns, Djurhamns och Möja socknar, alla omvexlande med dalgångar, bergbackar och klippor.
Från Södertörn utgå till Saltsjön många, men obetydliga vattendrag. Längst i nordost går ett från Älta-, Söderby- och Dammsjöarne, i hvilken sistnämda Källtorpssjön utfaller, och genom Nacka-ån till Järla-, Sickla- och Hammarby-sjöarne, samt vid Danvikstull af Stockholm ut till hafvet. Dernäst följer det största i denna del af länet: det kommer från Gladö qvarnsjö med flera mindre, går åt nordost till Stora Örlången och Ågesta-sjön, der det upptager Gömaren och Trehörningen från vester; vidare till Magelungen, som är nära 4 mil lång från nordvest till sydost, och från norr mottager Bränkyrkasjöns vatten; samt till den ännu längre Drefviken, som böjer sig mot söder och sydvest, och derifrån förstärkes af Ådran och Lismasjön. Från Drefviken går ån genom en mängd småsjöar åt öster till Kallfjärden, hvilken åter genom Elgmorasundet, Hvitvass-fjärden och Morviken utgår åt sydost och öster till Granöfjärden. Dessa vattendrag, belägna på och vid Södertörns förnämsta vattendelare, och utefter dess särskildta grenar böjda i omvexlande rigtningar, upptaga under 3 till 4 mils längd en yta af minst 2 mils längd från vester till öster, 1 till 2 mils bredd från norr till söder, med en areal af 3 qv. mil, några smärre bäckars områden inberäknade; hit höra Tyresjö socken och en del af Österhaninge inom Sotholms härad, samt större delarne af Nacka, Erstaviks, Bränkyrka och Huddinge inom Svartlösa, allt temligen bergländiga trakter, med 60 till 120 fots medelhöjd.
Med mera sydligt eller sydostligt lopp gå några mindre åar genom Sotholms härad, till de fjärdar, som omgifva dess östra och södra skärgård: en från några små sjöar och kärr, 1 mil långt åt söder till Wäsbofjärden innanför Gålön; en annan från Örasjön i norr och Wedan i nordvest till kusten nedanför nämda fjärd; båda hafva 1 mils längd eller mera. Ett ännu mindre vattendrag utfaller sydligare i Häringeviken af Horsfjärden innanför Muskön; åter ett större, af 2 mils längd, dels från Wädersjön, dels från Grindsjön, vidare sydlig rigtning genom Löfsjön och Muskan, och i östlig med många höjningar till Hammersta-viken, innanför Herr- och Yxelöarne. Några smärre vatten utfalla i de nästan milslånga från söder inskjutande Nynäs- och Fållnäs-vikarne, innanför Torön. Utanför kusterna ligga flera stora öar, dels de redan nämda, dels de aflägsnare Nämdö, Ornö, Utö, belägna vid och i de efter dem och de förra benämda fjärdarne, och andra såsom Mysingen mellan Muskön och Utön, samt splittrade af små vattendrag; rundt omkring åt alla håll finnes en stor mängd mindre öar och skär. Hela det fasta land som med anförda vattendrag lutar åt sydost från det egentliga Södertörns vattendelare, har en sträckning af minst 4 mil från nordost till sydvest, sällan öfver 1 mil från nordvest till sydost. Skärgården har nära 2 mils bredd, 6 till 7 mils längd; samtliga arealen är 5 à 6 qv. mil, temligen bergländiga trakter längst inåt, öppnare mot hafvet, åter bergiga vid dess stränder och ej mindre i skärgården.
Vester om Torön inskjuta Svärds- och Himmer- eller Mörköfjärdarne, den sednare med Kaggfjärden, vidare bortom Skans-sundet, Järna-fjärden och Hallsviken, alla sammanhängande med hvarandra, i oafbruten nordlig rigtning åtminstone 4 mils väg. Kaggfjärden mottager flera, 1 till 2 mil långa, vattendrag inifrån landet, hvaraf ett sydostligt, från Östra och Vestra Styran, med tillopp från Fagersjön öster, inom Sotholms härad; ett nordostligt, af tre förenade grenar, från Skogsjön, Getaren och Malmsjön; samt ett mindre nordligt, båda från Svartlösa härad. I Hallsfjärden utfalla Maren och Saltskogsfjärden, den förra begagnad till Södertelje kanal. Det land som sålunda från öster sluttar till besagda fjärdar, upptager en sträcka af 3 till 4 mil från söder till norr och högst 1 mil i bredd, med en landyta af 2 till 2 1/2 qv. mil och med ungefär 80 fots medelhöjd, omfattande hufvudsakligen Sorunda af Sotholms, Grödinge af Svartlösa och en del af Södertelje socken inom Öknebo, allt af den för Södertörn gemensamma något bergländiga natur.
Från vester, från Öknebo härad, utfalla äfven i nyssnämda fjärdar, och andra med dem sammanhängande, några vattendrag: Hallsfjärden mottager ett från Ånstasjön, Måsnaren och Lanaren, i rigtning åt sydost och öster, genom Bränningeström. I Järnafjärden utfaller Järna-ån, kommande från Långsjön och Wallingen i nordvest, med tillflöde från Ogsjön i vester. Af Simmsjöns vattendrag, vid gränsen till Hölebo härad, höra hit blott en del af sjelfva sjön, och utloppet i Stafbofjärden. Det land, som dessa vatten genomskära, har knappt 2 mils längd från norr till söder, 1/2 till 1 mils bredd, och en areal af 1 1/3 qv. mil; omfattande en del af Södertelje, samt Tveta, Öfver- och Ytter-Järna socknar, alla temligen bergländiga med 100 till 120 fots medelhöjd.
Slutligen hör ock hit en del af Trosa-åns ej obetydliga vattendrag, der den går på gränsen till Daga och Rönö härader af Nyköpings län, från sjön Klämmingen genom Frösjön, och under namnet Sigtuna-ån till Sillen, tillsammans öfver en mil åt sydsydost, samt mottager från Öknebo härad dels Skilötsjön, dels ett två mils långt flergrenigt vatten, från Siundasjön, Trönsjön och Agaren, samt Långsjön. Sistnämda sjö och Sillen äro båda af betydlig längd, men blott norra delarne ligga inom länet. Den sednare utfaller genom Nyköpings län, i Trosa-fjärden. Till flodområdet höra här 1 1/2 mils längd från norr till söder, 1/4 till 1 mils bredd, och en areal af 2/3 qv. mil, omfattande största delen af Wårdinge socken, omvexlande med bergländig mark och jemnare dalgångar, samt af 150 fots medelhöjd. -- Alla Saltsjöns fjärdar, vikar och mestadels äfven sunden äro tillgängliga för seglande fartyg, somliga äfven för skepp af större dimensioner. Den s. k. södra yttre segelleden till Stockholm går utanför Landsort, dels innan- dels utanför Ornö, Utö, Nämdö, och Runmarö, möter utanför Windö de östra och yttre norra segellederna, fortgår mellan Wermdö sockens nordliga skär vester ut, och möter den inre norra segelleden i Trälhafvet. Denna går på ömse sidor om Gräsö, utanför Singö, Wäddö och Rådmansö, genom Furusund, innanför Yxlan och Ljusteröarne, samt genom Kodjupet, Waxholmssunden och fjärdarne vid Danderyds skeppslags östra och södra gränser.
Af allt ofvanstående synes, att Stockholms län i följd af sitt
läge, såsom utskjutande åt Östersjön å ömse sidor om Mälaren, och
genomstruket af tvenne hufvudsakliga vattendelare, utom en mängd
mindre, sluttar åt alla väderstreck, norr, öster, söder och vester;
och det från en i sig sjelf ringa medelhöjd
inuti landet, för det mesta med sakta lutning, dels i smala, mera
eller mindre långsträckta dalgångar, dels å vidsträckta skogsmarker
eller slätter; men allt i hög grad oregelbundet, äfven inåt landet
ofta likt en uttorkad skärgård, af nära nog samma art, som den ännu
qvarvarande, som ligger vid dess kuster. Mindre oregelbundet än bergen
gå några större eller mindre sandåsar, hufvudsakligen från norr till
söder. Den enda af betydenhet synes vid Flötsund stå i sammanhang med
den som stryker genom Upsala län från Elfkarleby i norr. Tydligast
framstår den här vid gränsen mellan Erlinghundra och Seminghundra
härader, der den under namnet Långåsen bildar vattendelare. Mindre
märkbar följer den Norr-, Eds- och Brunnsvikarnes vattendrag genom
Sollentuna härad och Danderyds skeppslag, och bildar grunden för en
del af Stockholms stad. Vestligast uppsticker den ås som förekommer i
Håbo och Bro härader, äfven i de sydligare hithörande Mälar-öarne
Munsö och Ekerö. -- Långt i norr framstår en tredje i Börstils
socken, i rigtning från norr till söder, mellan Öregrundsgrepen och
Börstilsjön. Mindre sandåsar förekomma i alla härader, på spridda
ställen, å ömse sidor om Mälaren och dess utlopp.
