Klimatet företer ej mindre olikhet än jordmånen. Slättbygdernas, och äfven de nordligare Mälarsträndernas är i allmänhet torrare, jemnare, mindre utsatt för hastiga omkastningar; de yttre kustbygdernas åter fuktigare och mera beroende af vindkast. För Stockholm, under 59° 20’ 33" latitud, är luftens årliga medelvärma (åren 1808-22) beräknad till + 5,66; för Upsala, som ligger vid 59° 51’ 40", i jemnbredd med Stockholms läns mellersta slättbygder, men för sitt läge nära Mälaren kanske torde vara något bättre lottadt än dessa, är den beräknad (1739-57 och 1774-1803) till + 5,36, och för en något sednare tid (1835-44) till + 4,70; för det något sydligare, invid Mälaren belägna Sigtuna, vid 59° 37’ 20", är den i de samma sednare åren funnen vara + 5,12 2). Den högsta värme är i Stockholm anmärkt (d. 3 Juli 1811) till + 36, den högsta kyla (d. 20 Jan. 1814) till - 32; i Upsala den förra (d. 21 Juli 1811) till + 33,5, den sednare (d. 27 Jan. 1809) till - 32; i Sigtuna, för de sednare åren, den förra (d. 9 Juli 1843) till + 31, den sednare (d. 14 Febr. 1838) till - 29. Jordtemperaturen är i Stockholm beräknad till + 6,61, i Upsala till 6,69 à 6,71; vid Elfkarleby, som ligger nästan i jemnbredd med Stockholms läns nordligaste del, till + 5,65; vid Läggsta i Nyköpings län, ett par mil från gränsen af Södertörn, till + 6,90. Hafvets temperatur är i allmänhet jemnare än insjöarnes, och kan vid Norrteljes skärgård, mellan de yttersta öarne, efter solståndet stiga till + 15, till och med + 21; den håller sig ock längre tid hög om hösten, än insjöarne, och bereder skärgården en långvarigare eftersommar och höst, hvaremot åter drifisen temligen länge afkyler klimatet om våren. Ungefär detsamma är anmärkt i Södertörns skärgård, vid Muskön. Dylikt är ock förhållandet med Mälarens isar, som numera oftast bryta fullt upp kring slutet af April 3). -- Regnfallet är för Stockholm beräknadt till 23,8 tum (år 1788-1801), för Upsala till 18,3 tum (år 1835-45). Särdeles äro för kusterna de östliga vindarne regn- och snö-förande; vestan och nordan äro för de inre bygderna mera rådande, och för alla mera torra. Vextligheten, beroende af jordmån och klimat, är naturligtvis olika i olika trakter. Hela länets flora är otvifvelaktigt bland de rikaste i Sverige, särdeles i följd af den halft insulära belägenheten, men omvexlande efter läget mot Mälaren eller Saltsjön, i skogs-, slätt- eller bergsbygd; dock ända upp till nordligaste delen af Roslagen äro åtminstone de trädarter, som utgöra skogar och trädgårdar, och de sädesarter, som för dagliga lifvets uppehälle odlas, desamma som längre ned, och som öfverhufvud i Mälartrakterna, men visserligen olika proportioner sig emellan. Lyckligast lottade för all slags vegetation synas Mälaröarne vara, och det hvad fruktträden och sädesslagen angår, ej minst i följd af den mest uråldriga kultur; Sigtuna, med läge mot södersolen, delar samma fördelar, så vidt den grundare jordmånen vid foten af kala berg det medgifver, och det samma gäller om mången annan enskildt bygd, särdeles kring hufvudstaden, och upp emot Upsala. Mera eller mindre vanlottade i vextlighet äro en del flacka, sandiga bygder, Såsom på Gräsö, Singö, Wäddö, Norrön af Börstil, samt Harg och Edbo socknar, eller bergländiga och kärriga, såsom i Forssmark, Walö, Bladåker, yttre trakterna af Hökhufvud, de inre af Häfverö och Wäddö, de norra af Söderbykarl och Lohärad, delar af Frötuna, Rådmansö, Länna, Riala o. a. längre ned utefter kusten, några hedlika skogsmarker mellan slättbygderna i mellersta vestern, gränstrakterna mellan Södertörns särskildta härader o. s. v. I allmänhet har Forssell beräknat, att af hela länets areal 3,52 qv. mil utgöres af öppen åkerjord, 7,04 af äng och betesmark, 51,83 af utmark, skog och berg, 3,87 af insjöar och kärr; först anförda tal torde böra höjas.
2) Till en fullständigare öfversigt kan följande, för månader sammandragna tabell tjena:
Stockholm,
1813-22.Upsala,
1835, Aug. - 1845, Jul.Sigtuna,
1835-44.Januari
- 4,06.
- 4,89.
- 5,20.
Februari
- 2,59.
- 5,98.
- 4,94.
Mars
- 0,53.
- 3,21.
- 2,48.
April
+ 4,01.
+ 2,94.
+ 2,42.
Maj
+ 9,01.
+ 9,13.
+ 7,97.
Juni
+ 13,95.
+ 14,05.
+ 14,35.
Juli
+ 17,71.
+ 15,74.
+ 17,12.
Augusti
+ 15,67.
+ 15,44.
+ 16,81.
September
+ 12,05.
+ 10,93.
+ 12,91.
Oktober
+ 6,82.
+ 5,20.
+ 4,42.
November
+ 2,51.
- 0,38.
- 0,60.
December
- 2,27.
- 2,51.
- 2,63.
3) Öfverhufvud taget inträffar, åt Mälarsidan, snölossningen i Mars och första hälften af April, lärkans ankomst i första hälften af Mars; vårblommorna framkomma från midten af April till midten af Maj, svalan och göken anlända i början af Maj, då Mälarens is gått upp; träden löfvas, rågen går i ax från midten till slutet af Maj; fruktträden blomma vid slutet af Maj och början af Juni; Linnean blommar vid Solståndet; ängarne slås, och starkaste medelvärman infaller, under Juli; säden skördas i Augusti, då starkaste sommarvärman omvexlar med nattlig svalka; sådden och första nattfrosterna tillhöra slutet af Augusti och midten af September, svalan flyttar vid den sednare tiden; trädens löf falla af i slutet af September och under Oktober; marken fryser till i November; vintern räcker öfver December till och med Februari, och är ej sällan skarpast under sistnämda månad. -- Dessa och de flesta öfriga anmärkningarne om klimat och temperatur äro lånade ur Schagerströms akad. disputation Conspectus Vegetationis Uplandicæ 1845; andra ur Wahlströms plantæ vasc. in reg. Telgæ Borealis, 1847; och ur Sigtuna, det fordna och närvarande, 1847. Dessa tre arbeten stödja sig åter till ej ringa del på Ehrenheims, Wahlenbergs o. a. observationer.
På mineralhaltiga källor är ingen brist, men i större mån begagnade
äro blott få, framför alla en å Djurgården vid Stockholm. Af ej
mineralhaltiga anmärkas, för sin rikedom
eller godhet, Norr- och Söderteljes, båda sednaste åren använda för
vattenkur-anstalter, Haga i Solna, Wårby i Huddinge m. fl.
